Detta är en gammal version av dokumentet!
Bevis
Introduktion
Vid både brottmål och tvistemål gäller i stort samma övergripande principer. Det är vid den muntliga förhandlingen som bevisning ska läggas fram – det är enligt omedelbarhetsprincipen oerhört viktigt.
För bevisningen i sig gäller principen om den fria bevisprövningen, RB 35:1.
Fri bevisprövning, RB 35:1:
- fri bevisföring, parter får lägga fram all typ av bevisning
- fri bevisvärdering, Värdet av bevis prövas fritt av domstol
Bevisning i ett mål används för att reda ut ett händelseförlopp. Inte sällan är parterna oense om vad som inträffat. Oavsett om det är ett brott som begåtts eller om ett avtal ingåtts. En viktig fråga om bevis handlar om vem som ska bevisa vad. Generellt kan man säga att den som påstår att ett visst händelseförlopp inträffat har bevisbördan för det påståendet. Det gäller framför allt tvistemål.
I brottmål är det alltid åklagaren som har bevisbördan för att en tilltalad har begått det brott åklagaren yrkat.
I tvistemål är det inte en part som alltid bär bevisbördan, det varierar (mer nedan).
Bevisbördan handlar således om vem ska bevisa något – det kräver en aktiv handling i form av att skaffa fram ett bevis. T ex ett avtal, kvitto eller vittne. Har den som bär bevisbördan inte lyckats uppfylla kravet så har man inte lyckats bevisa sitt påstående och därmed kommer man inte vinna framgång i domstolen.
