Upphovsrätt

Immaterialrätt - Upphovsrätt - Varumärkesrätt - Patenträtt

Begreppet verk är centralt i upphovsrätten, som vi ska se finns det en mängd olika typer av verk.

Förutsättningen för skydd enligt lag är dock att något klassas som ett verk, vi ska titta på några definitioner (som kommer i från domstolspraxis) för vad ett verk är.

C-310/17 Levola Hengelo:

”Det är för det första nödvändigt att alstret i fråga är originellt i den meningen att det är upphovsmannens egen intellektuella skapelse..För det andra är det endast element som ger uttryck för ett sådant intellektuellt skapande som kan kvalificeras som ”verk”…”

C-683/17 Cofemel:

”för att ett alster ska kunna anses vara ett original, både är nödvändigt och tillräckligt att det återspeglar upphovsmannens personlighet, genom att ge uttryck för dennes fria och kreativa val.”

Kravet är att verket är upphovspersonens egen intellektuella skapelse, vilket innebär att det ska finnas ett visst mått av originalitet och självständighet. Det är inte verkets kvalitet, konstnärliga värde eller komplexitet som är avgörande, utan snarare att det finns ett personligt avtryck som gör det unikt. Förut användes termen ”verkshöjd” som sammanfattning för vad som krävs för att ett verk ska få ett skydd enligt lagstiftning.

I 1 § URL står det att ”Den som skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket oavsett om det är” och sedan listas olika typer av verk:

1. skönlitterär eller beskrivande framställning i skrift eller tal,
2. datorprogram,
3. musikaliskt eller sceniskt verk,
4. filmverk,
5. fotografiskt verk eller något annat alster av bildkonst,
6. alster av byggnadskonst eller brukskonst, eller
7. verk som har kommit till uttryck på något annat sätt

• Litterära verk: Detta inkluderar skönlitteratur som romaner, noveller och dikter, men även facklitteratur som vetenskapliga artiklar, rapporter och manualer. Litterära verk skyddas oavsett om de publiceras i tryckt form eller digitalt.
• Musikverk: Musikkompositioner med eller utan text är skyddade. Det innebär att både melodin och eventuell text som ackompanjerar musiken omfattas av skydd.
• Konstverk: Målningar, skulpturer, teckningar, grafik och fotografiska verk är exempel på konstnärliga verk som skyddas av upphovsrätten. Detta inkluderar även verk av tillämpad konst och design, förutsatt att de uppnår verkshöjd.
• Datorprogram: Dessa anses vara litterära verk och skyddas som sådana, vilket inkluderar både källkod och objektkod.
• Filmverk: Film och andra typer av rörliga bilder, inklusive verk som skapats för tv och internet, omfattas av upphovsrättsskydd som audiovisuella verk.
• Fotografiska verk: Fotografier och andra verk skapade genom ett process som liknar fotografering skyddas, förutsatt att de bär ett personligt avtryck av fotografen och inte enbart är tekniska reproduktioner. OBS! Gällande foton, man skiljer på fotografiska verk och fotografiska bilder (närstående rättighet, se nedan).
• Arkitekturverk: Ritningar och själva byggnaderna anses vara skyddade verk, förutsatt att de uppnår verkshöjd genom sin estetiska eller innovativa utformning.
• Kartor och tekniska ritningar: Dessa kan också betraktas som verk av beskrivande art som skyddas, om de uppnår verkshöjd genom att uttrycka en viss grad av originalitet och individuell karaktär.
• Brukskonst: konstnärligt utformade föremål som är avsedda för praktisk användning. Detta omfattar en bred kategori av objekt, från möbler, belysningsarmaturer och textilier till keramik, glasverk och smycken.

I 9 § URL finns en rad undantag från upphovsrätten. Till exempel handlingar skapade av myndigheter, som inte räknas som verk enligt upphovsrättslag. Detta inkluderar författningar, myndighetsbeslut, yttranden från svenska myndigheter, och officiella översättningar av dessa dokument. Sådana material som lagtexter, domslut, och statliga rapporter är därmed fritt tillgängliga för allmänheten, vilket är en viktig princip i svensk lag. Denna princip säkerställer att offentliga juridiska dokument är tillgängliga utan upphovsrättsliga restriktioner, vilket främjar transparens och tillgång till information.

Som upphovsrätten är konstruerad skyddas inte heller idéer och faktauppgifter. Upphovsrätten skyddar uttrycksformen av ett verk, men inte de idéer, koncept, principer, metoder eller fakta som verket kan baseras på eller innehålla. Detta innebär att upphovsrätten inte hindrar andra från att använda samma fakta eller idéer för att skapa egna verk.

Idéen att skriva en bok om en grupp personer som kommer till en ö, där de ska slåss till sista person överlever hindrar inte att någon gör en film på samma idé eller att ytterligare någon annan gör ett dataspel på samma idé. Om en bok däremot görs om till en film (samma karaktärer och berättelse), dvs. en bearbetning, så kan det bli problem (se nedan).

Närstående rättigheter i upphovsrättslagen skyddar prestationer som inte i sig är originalverk i upphovsrättslig mening, men som ändå utgör viktiga bidrag till kulturen och ekonomin. Dessa rättigheter omfattar bland annat:

Utövande konstnärer (45 § URL)

Skyddar framföranden av litterära, konstnärliga verk eller folklore. Rätten innebär att utövande konstnärer har ensamrätt till sina framföranden, även om dessa inte nödvändigtvis betraktas som verk i sig. Det inkluderar inte sport- eller idrottsprestationer. Detta skydd har förstärkts med tilläggsregler i 45 a–45 d §§ URL.

Framställare av ljud eller bildupptagningar (46 § URL)

Ger producenter av ljud (fonogram) och bild (videogram och film) exklusiv rätt till sina upptagningar. Detta skydd är oberoende av innehållets natur och producentens bidrag till skapandet. Exemplarframställning och spridning av dessa upptagningar utan samtycke är förbjudet.

Radio- och TV-företag (48 och 48 a §§ URL)

Erkänner en ensamrätt för dessa företag att kontrollera användningen av deras sändningar, inklusive återutsändning och offentlig överföring. Denna rätt, ofta kallad signalrätt, skyddar inte programinnehållet utan själva utsändningen.

Täcker alla typer av fotografiska bilder, oberoende av kvalitet eller motiv, och baseras på den teknik som används för att skapa bilden. Denna rätt liknar skyddet för fotografiska verk men kräver inte att bilden uppfyller originalitetskravet för upphovsrättsskydd.

Var går gränsen mellan ett fotografiskt verk och en fotografisk bild? För att fotot ska bedömas som ett verk kräver det originalitet och en kreativ, skapande mänsklig insats. Ju mer personen kan påverka motivet för bilden, och dess förutsättningar, desto större sannolikhet att det skulle röra sig om ett verk. Om man, utan större eftertanke, fotar något kommer bilden åtminstone skyddas som närstående rättighet. Skillnaden är att ett verk skyddas i 70 år efter upphovsmannens död medan en närstående rättighet skyddas i 50 år efter fotot tagits.

Upphovsmannen måste alltså vara en fysisk person, en människa. Det är vad som åsyftas på i 1 § med ”Den som skapat…”. Personen behöver inte vara myndig.

Utgångspunkten, enligt 7 §, är att den vars namn (eller pseudonym, ”smeknamn”) som är angivet i anslutning till verket ska anses som upphovsman. Det är en presumtionsregel, som kan brytas. Vilket kräver att någon bevisar att någon annan person är upphovsman.

Upphovsman syftar både på den som skapat ett verk, och den som förvärvat (köpt eller fått) rättigheterna till verket. I vissa bestämmelser avses dock bara verkets skapare (t ex 3, 7, 31 §§). Men då framgår det att det är verkets skapare som bestämmelsen syftar på.

Om jag skriver en bok och säljer rätten att trycka och sälja boken, till ett bokförlag, är förlaget också upphovsman.

Inte sällan skapas verk tillsammans med andra personer. Går det inte att tydligt skilja ut vem som skapat vad äger samtliga upphovsmän verket tillsammans, 6 §. Samtliga upphovsmän samäger alltså rättigheten.

Rör det sig om flera upphovsmän så ska de tillsammans komma överens om beslut rörande det gemensamma verket. Det kräver alltså samtycke från part.

Upphovsmannen (samtliga) kan överlåta sin rätt, helt eller delvis. Upphovsrätten är en förmögenhetsrätt som ägaren till rätten fritt väljer att disponera över. Precis som ägaren till en bil kan välja att sälja eller hyra ut sin bil.

Det är vanlig avtalsrätt som reglerar övergången av upphovsrätten. Rätten kan överlåtas helt och hållet, 27 § URL. Dock gäller det endast den ekonomiska delen (2 § URL) av upphovsrätten. Den ideella rätten (3 §) kan endast efterges (vilket innebär att upphovsmannen låter bli att agera om den kränks).

Vid upphovsmannens död hanteras upphovsrätt som annan egendom och följer vanlig arvsrättsliga principer. Det uppkommer då inte sällan samäganderätt till upphovsrätt bland den avlidnas arvingar.

Om parterna inte avtalat om något annat så får inte den som tar över rättigheten ändra i verket. Man får inte heller sälja rätten vidare, 28 §. Bestämmelsen är alltså dispositiv vilket då innebär att man kan avtala om att man får ändra och/eller sälja rätten vidare.

Upphovsrättslagen innehåller inte några regler för hur förhållandet mellan en arbetstagare och arbetsgivaren vid frågor om upphovsrätt. Det kan dock vara en viktig fråga att besvara då frågan om vem som äger det som skapats i tjänst inte är uppenbar.

Utgångspunkten är att den vad den anställda skapar är knutet till den anställda, som personlig skapande insats. Samtidigt är det som skapas som ett led i anställningsförhållandet inte fritt för anställd att använda hur som helst. Eller omvänt, att arbetsgivaren ska kunna använda sådant material utan att fråga om lov. Det gäller till exempel texter eller bilder som skapas av journalist eller fotograf. En journalist som är anställd på en tidning får räkna med att tidningen kommer att publicera texten i tidning och på hemsidan. Det följer av sedvänja i branschen och skulle kunna ses som ett konkludent avtal.

Det är svårt att avgöra vad som gäller på arbetsmarknaden i stort, det får bedömas från fall till fall. Arbetsgivaren kommer troligtvis få nyttja verk som faller under normala aktiviteter för företaget.

En tumregel säger att om verket skapats som en naturlig del av anställningen. Finns det ett samband mellan anställning och verket, och hur starkt är det? En anställds journalist har som jobb att skriva artiklar, därför får tidningen publicera dessa, när de skapats i tjänsten.

För dataprogram finns det dock en bestämmelse i 40a § URL som presumerar att verket övergår till arbetsgivaren om en arbetstagare skapat dataprogrammet som ett led i dennes arbetsuppgifter.

Kommunikationsindustrin: Journalister, fotografer och andra kreatörer inom media skapar dagligen upphovsrättsligt skyddat material. Vanligen antas ett konkludent avtal eller sedvänja ge arbetsgivaren rätt att utnyttja detta material inom sin verksamhet.

Akademiska verk: Traditionellt har verk skapade av akademisk personal (ex. forskningsrapporter, kompendier) tillhört upphovsmannen. Dock finns det en trend mot att universitet och högskolor avtalar om vidsträckta användarrättigheter till undervisningsmaterial.

Upphovsrätten och det skydd som lagen ger uppstår automatiskt när verket är skapat (även under processen). Det finns alltså inget krav på att upphovsrätten måste registreras (till skillnad från patenträtt och varumärkesrätt). Användningen av ©-symbolen saknar juridisk betydelse i Sverige. Däremot kan den indikera att material är skyddat av upphovsrätten – men vid tvist kring upphovsrätten så är det domstolen som i slutändan avgör frågan.

En av lagens viktigaste bestämmelser handlar ensamrätten, det är bestämmelser om vad upphovsman får göra med verket. Här kommer vi hitta två delar, den ekonomiska rätten eller förfoganderätten och den ideella rätten.

Enligt 2 § i den svenska upphovsrättslagen tilldelas upphovsmannen till ett litterärt eller konstnärligt verk en ensamrätt att förfoga över verket genom att framställa exemplar av det och göra det tillgängligt för allmänheten, i original eller i förändrad form, översättning eller bearbetning inbegripet.

Denna ensamrätt, ofta kallad förfoganderätten eller den ekonomiska rätten, inkluderar rätten att kopiera verket, sprida det (till exempel genom försäljning, uthyrning eller utlån), och att göra det tillgängligt för allmänheten på så sätt att vem som helst kan få tillgång till det från en plats och vid en tidpunkt som individuellt väljs (till exempel genom uppladdning på internet).