En stor del av kursen går ut på att leta och läsa lagtext. När ett problem ska lösas måste juristen hänvisa till lagen – hur gör man det? I korthet, man skriver lagens namn och en paragraf. Det är viktigt att man hänvisar till exakt det lagrum som man vill använda sig av.

Lagens namn har officiellt ett SFS-nummer, detta kommer ni inte behöva hänvisa till.

Exempel

• Föräldrabalk (1949:381) (FB)
• Lag (1982:80) om anställningsskydd (LAS)
• Brottsbalk (1962:700) (BrB)
• Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (Avtalslag - AvtL)
• ”Hyreslag” - 12 kap JB (jordabalk)
• Skadeståndslag (1972:207) (SkL)
• Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL)
• Konsumentköplag (1990:932) (KKL)

Ovan är exempel på lagar, med SFS-nummer och även dess förkortning.

Det finns många sätt att skriva lagens namn på, men så länge man är konsekvent spelar det inte någon roll vilket sätt man skriver på.

Se exempel nedan på hur man kan hänvisa på olika sätt till ett och samma lagrum:

• 1 kap 3 § föräldrabalk
• föräldrabalk 1 kap 3 §
• FB 1 kap 3 §
• 1 kap 3 § FB
• FB 1:3
• 1:3 FB

Ibland kan man vara ännu mer exakt i sin hänvisning - ett lagrum kan vara flera stycken långt och ibland innehålla en punktlista.

FB 1:3 st 2 p 2

st = stycke, p = punkt