Arvsrätt - Arvsordningen - Efterlevande make

Inom arvsrätten regleras frågor om arv och testamente.

Vem har rätt att ärva den avlidna? Får den avlidna bestämma vem som ska få ärva honom eller henne? Vad händer om den avlidna är gift vid dödsfallet?

Dessa och en rad andra frågor kommer vi att besvara inom arvsrätten.

Arvsrätten regleras primärt genom

• Ärvdabalk (ÄB)

Hur man avgör vem som ska få den avlidnas egendom avgörs på två sätt:

• Via ensidig förklaring - Testamente.
• Lagen – arvsordning

Inom arvsrätten finns det tre olika intressen som ska beaktas:

• Släktens (barnens) intresse av att få del av egendom
• Makens intresse av att kunna bo kvar i hemmet
• Arvlåtarens (den döda) intresse av att kunna göra vad hon vill med sin egendom

Dessa intressen går ofta emot varandra. Utgångspunkten är att barn ärver sina föräldrar, men om en förälder är gift så ärver den efterlevande maken före gemensamma barn. Dessutom kan den avlidna ha skrivit ett testamente, för att själv avgöra vem som ska få vad vid arvskiftet. Dessa olika intressen och hur de hänger ihop ska vi reda ut i detta moment.

• Den avlidna kallas för arvlåtare.
• De som potentiellt kan ärva kallas arvingar.
• Det en arvinge ärver kallas för arvslott.
• En laglott är hälften av arvslott och något en bröstarvinge (barn, barnbarn) alltid kan få ut .
• Det som den avlidne, arvlåtaren, lämnar efter sig kallas för kvarlåtenskap.