Arvsrätt - Arvsordningen - Efterlevande make - Förskott på arv - Testamente - Till sist

Inom arvsrätten regleras frågor om arv och testamente.

Vem har rätt att ärva den avlidna? Får den avlidna bestämma vem som ska få ärva honom eller henne? Vad händer om den avlidna är gift vid dödsfallet?

Dessa och en rad andra frågor kommer vi att besvara inom arvsrätten.

Arvsrätten regleras primärt genom

• Ärvdabalk (ÄB)

Hur man avgör vem som ska få den avlidnas egendom avgörs på två sätt:

• Via ensidig förklaring - Testamente.
• Lagen – arvsordning

Inom arvsrätten finns det tre olika intressen som ska beaktas:

• Släktens (barnens) intresse av att få del av egendom
• Makens intresse av att kunna bo kvar i hemmet
• Arvlåtarens (den döda) intresse av att kunna göra vad hon vill med sin egendom

Dessa intressen går ofta emot varandra. Utgångspunkten är att barn ärver sina föräldrar, men om en förälder är gift så ärver den efterlevande maken före gemensamma barn. Dessutom kan den avlidna ha skrivit ett testamente, för att själv avgöra vem som ska få vad vid arvskiftet. Dessa olika intressen och hur de hänger ihop ska vi reda ut i detta moment.

• Den avlidna kallas för arvlåtare.
• De som potentiellt kan ärva kallas arvingar.
• Det en arvinge ärver kallas för arvslott.
• En laglott är hälften av arvslott och något en bröstarvinge (barn, barnbarn) alltid kan få ut .
• Det som den avlidne, arvlåtaren, lämnar efter sig kallas för kvarlåtenskap.
• Om den avlinda vill styra vem som ska få vad, kan hen upprätta ett testamente.

Nedan hittar du sex delar, som kan vara till hjälp när du ska lösa en fråga. Om man ställer alla dessa frågor inför ett case bör man ha beaktat samtliga omständigheter som kan ha betydelse.

Det är förstås inte säkert att alla delar blir aktuella. Återkom till den när du tagit till dig lite mer av arvsrätten.

• 1. Arvsordningen?

Utgå alltid från arvsordningen. Ex. barn ärver först.

• 2. Testamente?

Ett eventuellt testamente kan förändra arvsordningen (om det inte finns något hoppar man över denna punkt)

• 3. Efterlevande make (bodelning och eventuellt ÄktB 12:2)?

Även om det finns barn enligt första arvsklassen ärver den efterlevande maken före dessa barn.

• 4. Särkullbarn (särkullbarn kan ta ut sin arvslott direkt eller avstå)?

Om något barn inte är gemensamt, utan bara avkomling till den avlidna, har det barnet rätt att få ut arvet före efterlevande make.

• 5. Basbeloppsregeln (efterlevande make har rätt att få minst ca 230 000 kr [år 2024])?

Även om särkullbarn har rätt att ta ut arv före efterlevande make, kan maken få arvet i första hand om efterlevande make, totalt, inte har minst fyra prisbasbelopp.

• 6. Efterarv?

Om gemensamma barn eller om särkullbarn har skjutit upp sitt arv, ska det delas ut efter att den efterlevande maken har avlidit.