Efterlevande make

Arvsrätt - Arvsordningen - Efterlevande make

Makes arvsrätt i Sverige regleras i Ärvdabalkens tredje kapitel. Denna rätt introducerades på 1920-talet och genomgick stora förändringar 1987, vilket trädde i kraft 1988. Nu ärver en efterlevande make före gemensamma barn, som måste vänta på sitt arv tills båda föräldrarna har avlidit. Målet med dessa regler är att stärka den efterlevande makens ställning.

Om ett barn inte är gemensamt för makarna (till exempel från tidigare förhållanden), kallas det särkullbarn. Dessa barn har rätt att få ut sitt arv direkt.

När någon avlider, och var gift (eller sambo) görs först en bodelning enligt äktenskapsbalken (samt sambolagen). Det som blir över efter bodelningen, plus annan egendom som inte ingick i bodelningen (som enskild egendom), bildar den avlidnas kvarlåtenskap.

Efterlevande make får arvet med något som kallas ”fri förfoganderätt”. Det betyder att de kan använda egendomen som de vill, men inte bestämma över den genom testamente.

När den efterlevande maken dör, har barnen (som ingår i första arvsklassen) rätt till det som kallas ”efterarv”, vilket är en del av den först avlidna makens egendom. Om det inte finns några barn, går efterarvet till andra arvsklassen (föräldrar och syskon).

Om den efterlevande maken inte har några egna arvingar, skulle arvet normalt gå till Allmänna arvsfonden. Men om det finns efterarvingar till den först avlidna maken, ärver de istället allt.

Om den efterlevande maken minskar sina tillgångar väsentligt genom gåvor eller liknande handlingar, kan den först avlidna makens arvingar ha rätt till ersättning vid arvets slutliga fördelning. Om den efterlevande makens tillgångar har ökat vid dödstillfället, till exempel genom arv, gåvor, testamente eller eget arbete, har denna makens arvingar rätt till hela ökningen.

För att dela ut korrekt arv efter att den efterlevande maken har avlidit måste man vid den först avlidne maken räkna på hur stor del av den efterlevandes totala egendomsmassa som kommer ifrån den avlidna. Man måste räkna ut kvotdelar. Se exempel nedan.

Q = kvot

Situation: Eva och Fredrik är gifta och har två gemensamma barn, Gustav och Hanna.

Fredrik dör: Fredrik avlider och efterlämnar giftorättsgods på 600 000 kr netto. Eva har giftorättsgods på 300 000 kr netto. Det finns ingen enskild egendom.

Först sker en bodelning för att se vad Eva får på grund av sin giftorätt. Det totala giftorättsgodset är 900 000 kr (600 000 + 300 000). Giftorättsandelen är hälften, det vill säga 450 000 kr.

Enligt den legala arvsordningen skulle Gustav och Hanna ha ärvt 225 000 kr vardera. Men eftersom Eva är efterlevande make, ärver hon först och barnen får inte ut sitt arv förrän även Eva avlider.

Eva får 450 000 kr på grund av sin giftorätt och ytterligare 450 000 kr i arv. Det hon erhåller i arv efter Fredrik innehas med fri förfoganderätt. Denna andel är hälften (450 000/900 000; Q = 1/2). Den andra hälften erhålls med full äganderätt.

Eva tar alltså hela boet, som består av en förmögenhetsmassa.

Eva dör: Låt oss anta att kvarlåtenskapen efter Eva uppgår till 1 100 000 kr, till följd av värdestegring.

Hälften av detta, det vill säga 550 000 kr, anses härstamma från Fredrik och ska delas mellan hans arvingar, Gustav och Hanna, som får 275 000 kr vardera i arv efter sin far.

Den andra hälften, också 550 000 kr, är arvet efter Eva och delas lika mellan barnen. Gustav och Hanna får alltså ytterligare 275 000 kr vardera från sin mor.

Slutsatsen är att Gustav och Hanna får hälften var av hela kvarlåtenskapen, totalt 550 000 kr vardera. Av detta kommer hälften från deras mor och hälften från deras far.

I praktiken resulterar detta ofta i att barnen delar lika på kvarlåtenskapen, som kommer från båda föräldrarna.

Situation:

Johanna och Karl är gifta och har två gemensamma barn, Lisa och Martin. Johanna har även ett barn från ett tidigare äktenskap, Oskar.

1. Karl dör:

Karl avlider och efterlämnar giftorättsgods på 900 000 kr netto. Johanna har giftorättsgods på 450 000 kr netto. Det finns ingen enskild egendom.

Det totala giftorättsgodset är 1 350 000 kr (900 000 + 450 000). Giftorättsandelen är hälften, det vill säga 675 000 kr.

Kvarlåtenskapen efter Karl, 675 000 kr, delas bland hans tre barn. Barnen Lisa och Martin skulle ha ärvt 225 000 kr vardera enligt den legala arvsordningen. Johanna, som är efterlevande make, ärver dock först, så de gemensamma barnen får inte ut sitt arv förrän även Johanna avlider. Oskar, som är särkullbarn, har rätt att få ut sitt arv direkt, vilket också blir 225 000 kr.

Johanna får 675 000 kr på grund av sin giftorätt och 450 000 kr på grund av arv. Det hon erhåller i arv efter Karl innehas med fri förfoganderätt. Denna andel är (450 000/1 125 000; Q = 4/10). Återstående del (6/10) som erhålls på grund av giftorätten innehas med full äganderätt.

2. Johanna dör:

Anta att kvarlåtenskapen efter Johanna uppgår till 1 125 000 kr (samma behållning som tidigare).

Den andel som kommer från Karl (Q=4/10 av 1 125 000) är 450 000 kr, som ska delas mellan hans arvingar, det vill säga Lisa och Martin, som får 225 000 kr vardera i arv efter sin far.

Kvarstående del, 675 000 kr, är arvet efter Johanna och delas mellan hennes barn. Lisa och Martin får alltså 337 500 kr vardera från sin mor.

Slutsatsen blir att Lisa och Martin får 562 500 kr vardera av hela kvarlåtenskapen (225 000 + 337 500). Oskar har redan fått ut sitt arv efter Karl och har ingen del i kvarlåtenskapen efter Johanna.

En viktig skillnad att notera är att makes arvsrätt inte är lika starkt skyddad som bröstarvingarnas laglott. Genom testamente kan en make begränsa den andra makens arvsrätt. Det finns dock en minimiregel, ”basbeloppsregeln”, som säkerställer att den efterlevande maken alltid får egendom till ett värde av fyra gånger prisbasbeloppet.

Sambor har inte automatisk arvsrätt efter varandra. För att skydda varandra i händelse av dödsfall är det särskilt viktigt för sambor att upprätta testamenten. Det finns dock en ”lilla basbeloppsregeln” för sambor, som säkerställer att den efterlevande sambon vid bodelningen får egendom motsvarande två prisbasbelopp. Detta är en bodelningsregel och innebär att den efterlevande sambon äger denna egendom med full äganderätt.

Den efterlevande maken har möjlighet att undvika en fullständig bodelning. Detta innebär att den efterlevande maken kan välja att inte dela egendomen med den avlidne makens arvingar eller testamentstagare, och istället behålla sin del av giftorättsgodset. Detta kan göras genom en förklaring eller begäran om så kallad jämkning, enligt bestämmelse i äktenskapsbalk, 12:2, som tillåter den efterlevande maken att avvika från den standardmässiga likadelningsprincipen vid bodelning efter dödsfall.

Exempel

Maria och Johan är gifta. Johan avlider och lämnar efter sig en kvarlåtenskap på 500 000 kr. De har inga gemensamma barn, men Johan har ett barn från ett tidigare förhållande, Emma.

Normalt skulle en bodelning innebära att Marias och Johans gemensamma egendom delas lika mellan Maria och Johans arvingar, i detta fall Emma. Men Maria har möjlighet att begära jämkning. Det innebär att hon kan välja att inte genomföra en fullständig bodelning utan istället behålla hela eller en större del av sin andel i giftorättsgodset.

Om Maria väljer att begära jämkning och behåller allt sitt giftorättsgods, kommer hon att ha användningen av dessa medel under sin livstid. Emma, som särkullbarn, kan fortfarande ta emot sitt arv direkt om hon inte avstår från det till förmån för Maria.

Detta system ger den efterlevande maken en viss flexibilitet och skydd, särskilt om den efterlevande är den ekonomiskt svagare parten. Jämkningen är ett sätt att säkerställa att den efterlevande maken har tillräckliga medel att leva på efter den andra makens död.