Efterlevande make

Arvsrätt - Arvsordningen - Efterlevande make

Makes arvsrätt i Sverige regleras i Ärvdabalkens tredje kapitel. Denna rätt introducerades på 1920-talet och genomgick stora förändringar 1987, vilket trädde i kraft 1988. Nu ärver en efterlevande make före gemensamma barn, som måste vänta på sitt arv tills båda föräldrarna har avlidit. Målet med dessa regler är att stärka den efterlevande makens ställning.

Om ett barn inte är gemensamt för makarna (till exempel från tidigare förhållanden), kallas det särkullbarn. Dessa barn har rätt att få ut sitt arv direkt.

När någon avlider, och var gift (eller sambo) görs först en bodelning enligt äktenskapsbalken (samt sambolagen). Det som blir över efter bodelningen, plus annan egendom som inte ingick i bodelningen (som enskild egendom), bildar den avlidnas kvarlåtenskap.

Efterlevande make får arvet med något som kallas ”fri förfoganderätt”. Det betyder att de kan använda egendomen som de vill, men inte bestämma över den genom testamente.

När den efterlevande maken dör, har barnen (som ingår i första arvsklassen) rätt till det som kallas ”efterarv”, vilket är en del av den först avlidna makens egendom. Om det inte finns några barn, går efterarvet till andra arvsklassen (föräldrar och syskon).

Om den efterlevande maken inte har några egna arvingar, skulle arvet normalt gå till Allmänna arvsfonden. Men om det finns efterarvingar till den först avlidna maken, ärver de istället allt.

Om den efterlevande maken minskar sina tillgångar väsentligt genom gåvor eller liknande handlingar, kan den först avlidna makens arvingar ha rätt till ersättning vid arvets slutliga fördelning. Om den efterlevande makens tillgångar har ökat vid dödstillfället, till exempel genom arv, gåvor, testamente eller eget arbete, har denna makens arvingar rätt till hela ökningen.

Arvet delas upp i två situationer: när den första maken dör och när båda makarna är döda. Särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt, men kan välja att avstå till förmån för den efterlevande maken och senare delta i efterarvet.

Exempel

Q = kvot

Situation: Eva och Fredrik är gifta och har två gemensamma barn, Gustav och Hanna.

Fredrik dör: Fredrik avlider och efterlämnar giftorättsgods på 600 000 kr netto. Eva har giftorättsgods på 300 000 kr netto. Det finns ingen enskild egendom.

Först sker en bodelning för att se vad Eva får på grund av sin giftorätt. Det totala giftorättsgodset är 900 000 kr (600 000 + 300 000). Giftorättsandelen är hälften, det vill säga 450 000 kr.

Enligt den legala arvsordningen skulle Gustav och Hanna ha ärvt 225 000 kr vardera. Men eftersom Eva är efterlevande make, ärver hon först och barnen får inte ut sitt arv förrän även Eva avlider.

Eva får 450 000 kr på grund av sin giftorätt och ytterligare 450 000 kr i arv. Det hon erhåller i arv efter Fredrik innehas med fri förfoganderätt. Denna andel är hälften (450 000/900 000; Q = 1/2). Den andra hälften erhålls med full äganderätt.

Eva tar alltså hela boet, som består av en förmögenhetsmassa.

Eva dör: Låt oss anta att kvarlåtenskapen efter Eva uppgår till 1 100 000 kr, till följd av värdestegring.

Hälften av detta, det vill säga 550 000 kr, anses härstamma från Fredrik och ska delas mellan hans arvingar, Gustav och Hanna, som får 275 000 kr vardera i arv efter sin far.

Den andra hälften, också 550 000 kr, är arvet efter Eva och delas lika mellan barnen. Gustav och Hanna får alltså ytterligare 275 000 kr vardera från sin mor.

Slutsatsen är att Gustav och Hanna får hälften var av hela kvarlåtenskapen, totalt 550 000 kr vardera. Av detta kommer hälften från deras mor och hälften från deras far.

I praktiken resulterar detta ofta i att barnen delar lika på kvarlåtenskapen, som kommer från båda föräldrarna.

En viktig skillnad att notera är att makes arvsrätt inte är lika starkt skyddad som bröstarvingarnas laglott. Genom testamente kan en make begränsa den andra makens arvsrätt. Det finns dock en minimiregel, ”basbeloppsregeln”, som säkerställer att den efterlevande maken alltid får egendom till ett värde av fyra gånger prisbasbeloppet.

Sambor har inte automatisk arvsrätt efter varandra. För att skydda varandra i händelse av dödsfall är det särskilt viktigt för sambor att upprätta testamenten. Det finns dock en ”lilla basbeloppsregeln” för sambor, som säkerställer att den efterlevande sambon vid bodelningen får egendom motsvarande två prisbasbelopp. Detta är en bodelningsregel och innebär att den efterlevande sambon äger denna egendom med full äganderätt.