A och B är gifta A har gg för 200 000 kr B har gg för 400 000 kr Efter bodelning har A 300 000 kr och B 300 000 kr. A:s kvarlåtenskap är 300 000 kr Om A inte har några arvingar ärver efterlevande make allt. B får efter arvskifte 600 000 kr
A och B är gifta, de har ett gemensamt barn C. A har gg för 200 000 kr B har gg för 400 000 kr Efter bodelning har A 300 000 kr och B 300 000 kr. C är enda arvinge efter A och har rätt till arv, men efterlevande make har rätt att ärva avliden maka och C får vänta på efterarv. B får efter arvskifte 600 000 kr (varav 300 000 kr ärvs med fri förfogande rätt – och C har rätt till efterarv efter A).
A och B är gifta, de har ett gemensamt barn C. A lämnar även efter sig D från ett tidigare äktenskap (särkullbarn) A har gg för 200 000 kr B har gg för 400 000 kr Efter bodelning har A 300 000 kr och B 300 000 kr. A lämnar efter sig två arvingar (C och D). Efterlevande make har rätt att ärva före gemensamma barn men inte före särkullbarn. A:s kvarlåtenskap är 300 000 kr och bröstarvingar får hälften var: C = 150 000 kr och D = 150 000 kr. C får inte behålla sin del utan får vänta på efterarv. D kan välja att ta ut sin del eller att avstå (först tittar vi på om D tar ut sitt arv).
B 300 000 + 150 000 (C:s del som B ärver med fri förfoganderätt) D (särkullbarn) 150 000 (hälften av A:s kvarlåtenskap)
A och B är gifta, de har ett gemensamt barn C. A lämnar även efter sig D från ett tidigare äktenskap (särkullbarn) A har gg för 200 000 kr B har gg för 400 000 kr Efter bodelning har A 300 000 kr och B 300 000 kr. A lämnar efter sig två arvingar (C och D). Efterlevande make har rätt att ärva före gemensamma barn men inte före särkullbarn. A:s kvarlåtenskap är 300 000 kr och bröstarvingar får hälften var: C = 150 000 kr och D = 150 000 kr.
D väljer nu att avstå från sin del. B 300 000 kr + 150 000 kr (från C) + 150 000 kr (från D)
När B dör ska efterarv delas ut och vanligt arv. Efterarvet är den del som kommer från A (som ännu inte delats ut till D och C) arvet är den del som kommer från B (som ska gå till B:s arvingar)
Det viktiga här är att förstå hur stor del som kommer från A och hur stor del som kommer från B. D som är särkullbarn har bara rätt att ärva A (men eftersom A:s och B:s tillgångar har ”blandats” måste vi räkna på hur stor del av B:s kvarlåtenskap som kommer från A).
När efterarvet delas ut är det alltså A:s ”del” som ska fördelas på A:s arvingar (C och D). I vårt exempel ärver B 600 000 kr, av dessa kommer 300 000 kr från A. Hälften, eller ½ kommer från A och det är denna andel som ska delas ut i efterarv.
När B dör lämna B efter sig kvarlåtenskap till ett värde av 1 000 000 kr. Första ska efterarv delas ut, alltså ½ av B:s kvarlåtenskap (vi får tänka att det är A:s kvarlåtenskap som nu delas ut i efterhand, alltså efterarv).
½ av 1 000 0000 kr = 500 000 kr (efterarv), resterande 500 000 kr delas ut som arv efter B. Efterarv är alltså A:s kvarlåtenskap som nu delas ut. Efter A fanns det två arvingar D och C. De ska alltså ha hälften var av efterarvet (500 000 kr) D får 250 000 kr C får 250 000 kr. Då återstår det 500 000 kr från B. Detta ska gå till C som är ensam arvinge till B. C får 250 000 kr (efterarv efter A som delas ut när B dör) + 500 000 kr (arv efter B).
A och B är gifta, de har ett gemensamt barn C. A lämnar även efter sig D från ett tidigare äktenskap (särkullbarn) A har gg för 200 000 kr B har gg för 400 000 kr
B kan nu, innan bodelning, åberopa ÄktB 12:2 som innebär att någon bodelning inte ska göras (detta blir aktuellt när A och B har olika mycket tillgångar och B vill behålla sin del)
Utan bodelning blir A:s kvarlåtenskap alltså 200 000 kr. A har två arvingar, C och D. Dessa ärver hälften var. D ärver 100 000 kr (om D inte väljer att avstå – se nästa exempel) C ärver 100 000 kr – men eftersom C är A och B:s gemensamma barn ärver B som efterlevande make den delen. B kommer alltså ha 400 000 kr + 100 000 kr (som B ärver med fri förfoganderätt) D har fått sin arv och är ute ur bilden.
B åberopar ÄktB 12.2 och det sker inte någon bodelning.
A:s kvarlåtenskap är 200 000 kr. B:s del är 400 000 kr.
A lämnar två arvingar, C och D. D som särkullbarn väljer att avstå sin del. B kommer alltså ärva A:s del. B får 400 000 kr + 200 000 kr. D och C ska alltså ha efterarv när B dör. Efterarvets del kommer inte att var hälften. A:s del av det B totalt får efter arvskiftet är 200 000 kr av 600 000 kr alltså 1/3.
När B dör och lämnar efter sig kvarlåtenskap till ett värde av 900 000 kr, ska först efterarv delas ut. Detta beräknade vi till 1/3. Resterande del är arv som B lämnar efter sig.
1/3 av 900 000 kr är 300 000 kr. Denna del motsvarar det A har lämnat efter sig. A har två arvingar och dessa får dela på 300 000 kr. C får 150 000 kr i efterarv. D får 150 000 kr i efterarv. Kvar av B:s kvarlåtenskap finns 600 000 kr (900 000 kr – 300 000 kr). B lämnar en arvinge efter sig. C får alltså 150 000 kr i efterarv efter A + 600 000 i arv efter B.
Utgå från samma scenarion som i 4a och 4b. Men nu har även B ett särkullbarn, E. B väljer att inte bodela enligt ÄktB 12:2 A:s kvarlåtenskap är 200 000 kr och A lämnar efter sig två arvingar, dessa ska ärva hälften var. C:s del går till efterlevande make. I detta fall väljer D att avstå från sin del också. Både D och C har alltså rätt till efterarv när B avlider. Hur stor del? Samma beräkning som i 4b. B ärver 400 000 kr (sin del) + 200 000 kr (A:s del med fri förfoganderätt). 200 000 kr av 600 000 kr är 1/3. Efterarvets andel är alltså 1/3 av B:s kvarlåtenskap.
När B dör uppgår dennes kvarlåtenskap till 900 000 kr. Efterarvet ska första fördelas, 1/3 av 900 000 kr är 300 000 kr. Detta ska fördelas på A:s efterarvingar, C och D. C får 150 000 kr D får 150 000 kr.
Resterande del av B:s kvarlåtenskap ska fördelas på dennes arvingar, som i detta fall är två stycken (det gemensamma barnet C och särkullbarnet E). Dessa ska ärva hälften var av de resterande 600 000 kr. C får alltså 150 000 kr (efterarv från A) + 300 000 (hälften av B:s resterande kvarlåtenskap) E får 300 000 kr (hälften av B:s kvarlåtenskap