Skillnader
Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.
| Börjar med Föregående version. Nästa version. | Föregående version. | ||
| processraett:tvistemal [2024/01/29 11:11] – [Förlikning] anders | processraett:tvistemal [2024/02/04 18:58] (aktuell) – anders | ||
|---|---|---|---|
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| ====== Tvistemål ====== | ====== Tvistemål ====== | ||
| - | [[processraett: | + | [[processraett: |
| ---- | ---- | ||
| Rad 127: | Rad 127: | ||
| ===== Tredskodom ===== | ===== Tredskodom ===== | ||
| - | Skulle svarande inte besvara käromålet kan alltså en tredskodom meddelas emot denna. **RB 42:11** (detta gäller enbart i dispositiva tvistemål). | + | Skulle svarande inte besvara käromålet kan alltså en tredskodom meddelas emot denna. **RB 42:11** (detta gäller enbart i dispositiva tvistemål). En tredskodom innebär att domstolen kommer att döma till kärandes fördel utan att ens bedöma frågan. Som svarande förlorar man därför " |
| - | Detta kan även ske om part inte dyker upp under den fortsatta förhandlingen, | + | Detta kan även ske om part inte dyker upp under den fortsatta förhandlingen, |
| Har part fått en tredskodom meddelad emot sig finns det en möjlighet att förhindra att den ”står fast”. Om part söker **återvinning** i målet kommer tredskodomen inte stå kvar och målet kan fortsätta där det slutade, **RB 44:10**. Faller en andra tredskodom mot samma part han man inte någon möjlighet. | Har part fått en tredskodom meddelad emot sig finns det en möjlighet att förhindra att den ”står fast”. Om part söker **återvinning** i målet kommer tredskodomen inte stå kvar och målet kan fortsätta där det slutade, **RB 44:10**. Faller en andra tredskodom mot samma part han man inte någon möjlighet. | ||
| Rad 151: | Rad 151: | ||
| Huvudförhandlingen börjar med att käranden framställer sitt yrkande och svarande sin inställning (medgivande eller bestridande) till yrkandet. Därefter får respektive part utveckla sin talan och lägga fram bevisning (de kan i stället hänvisa domstolen till skriftliga handlingar). Muntlig bevisning måste dock genomföras i rättssalen (nuförtiden används dock vittnesutsagor i större utsträckning). Huvudförhandling avslutas med slutanföranden, | Huvudförhandlingen börjar med att käranden framställer sitt yrkande och svarande sin inställning (medgivande eller bestridande) till yrkandet. Därefter får respektive part utveckla sin talan och lägga fram bevisning (de kan i stället hänvisa domstolen till skriftliga handlingar). Muntlig bevisning måste dock genomföras i rättssalen (nuförtiden används dock vittnesutsagor i större utsträckning). Huvudförhandling avslutas med slutanföranden, | ||
| - | {{ : | ||
| + | {{ : | ||
| Under huvudförhandling gäller **omedelbarhetsprincipen**, | Under huvudförhandling gäller **omedelbarhetsprincipen**, | ||