Skillnader
Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.
| Börjar med Föregående version. Nästa version. | Föregående version. | ||
| processraett:tvistemal [2024/01/28 12:36] – [Fortsatt förberedelse] anders | processraett:tvistemal [2024/02/04 18:58] (aktuell) – anders | ||
|---|---|---|---|
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| ====== Tvistemål ====== | ====== Tvistemål ====== | ||
| - | [[processraett: | + | [[processraett: |
| ---- | ---- | ||
| Rad 67: | Rad 67: | ||
| ==== Grund ==== | ==== Grund ==== | ||
| {{ : | {{ : | ||
| - | Kärandens yrkande anger den rättsföljd som han eller hon vill åstadkomma genom att processa, dvs. att svaranden ska betala ett visst belopp till käranden, att domstolen fastställer att det föreligger ett giltigt avtal mellan parterna osv. Med grunden för talan menas de faktiska omständigheter som käranden åberopar till stöd för att rättsföljden ska inträda, dvs. yrkandet bifallas. | + | Kärandens yrkande anger den rättsföljd som han eller hon vill åstadkomma genom att processa, dvs. att svaranden ska betala ett visst belopp till käranden, att domstolen fastställer att det föreligger ett giltigt avtal mellan parterna osv. Med grunden för talan menas de faktiska omständigheter som käranden åberopar till stöd för att rättsföljden ska inträda, dvs. yrkandet bifallas. Det krävs inte att kärande anger vilka rättskällor (lag, rättsfall och förarbeten) som domstolen bör luta sig emot. Förutom att domstolen ska lösa tvisten så förväntas domstolen kunna lagen, detta sammanfattas i principen, **jura novit cura**. Det ska alltså räcka med att kärande förklarar varför hen vill att domstolen bifaller yrkandet. Baserat på dess omständigheter så lyfter domstolen fram relevanta rättskällor. |
| Grunden för en parts talan består, som nämnts, av faktiska omständigheter. Med det menas förhållanden, | Grunden för en parts talan består, som nämnts, av faktiska omständigheter. Med det menas förhållanden, | ||
| Rad 127: | Rad 127: | ||
| ===== Tredskodom ===== | ===== Tredskodom ===== | ||
| - | Skulle svarande inte besvara käromålet kan alltså en tredskodom meddelas emot denna. **RB 42:11** (detta gäller enbart i dispositiva tvistemål). | + | Skulle svarande inte besvara käromålet kan alltså en tredskodom meddelas emot denna. **RB 42:11** (detta gäller enbart i dispositiva tvistemål). En tredskodom innebär att domstolen kommer att döma till kärandes fördel utan att ens bedöma frågan. Som svarande förlorar man därför " |
| - | Detta kan även ske om part inte dyker upp under den fortsatta förhandlingen, | + | Detta kan även ske om part inte dyker upp under den fortsatta förhandlingen, |
| Har part fått en tredskodom meddelad emot sig finns det en möjlighet att förhindra att den ”står fast”. Om part söker **återvinning** i målet kommer tredskodomen inte stå kvar och målet kan fortsätta där det slutade, **RB 44:10**. Faller en andra tredskodom mot samma part han man inte någon möjlighet. | Har part fått en tredskodom meddelad emot sig finns det en möjlighet att förhindra att den ”står fast”. Om part söker **återvinning** i målet kommer tredskodomen inte stå kvar och målet kan fortsätta där det slutade, **RB 44:10**. Faller en andra tredskodom mot samma part han man inte någon möjlighet. | ||
| ===== Förlikning ===== | ===== Förlikning ===== | ||
| - | En viktig del i förberedelsen är att undersöka möjligheten för parterna att lösa tvisten innan huvudförhandling. Detta är domarens uppgift och i det avseendet ska domaren, som i övrigt ska låta parterna driva målet framåt, vara aktiv. | + | En viktig del i förberedelsen är att undersöka möjligheten för parterna att lösa tvisten innan huvudförhandling. Detta är domarens |
| Om parterna träffar en överenskommelse, | Om parterna träffar en överenskommelse, | ||
| + | Det går även att bestämma om rättegångskostnaderna i en sådan överenskommelse. | ||
| + | |||
| + | I indispositiva mål finns inte riktigt samma utrymme för en förlikning. Istället ska domstolen, med grund i lagstiftningens princip om barnets bästa, verka för en samförståndslösning mellan parterna. | ||
| ===== Utan huvudförhandling ===== | ===== Utan huvudförhandling ===== | ||
| - | Det är inte alla tvistemål som når hela vägen till huvudförhandling (då parterna träffas i rättssalen). Tex om tredskodom meddelas hålls förstås ingen huvudförhandling, | + | Det är inte alla tvistemål som når hela vägen till huvudförhandling (då parterna träffas i rättssalen). Tex om tredskodom meddelas hålls förstås ingen huvudförhandling, |
| ====== Huvudförhandling ======= | ====== Huvudförhandling ======= | ||
| Rad 148: | Rad 151: | ||
| Huvudförhandlingen börjar med att käranden framställer sitt yrkande och svarande sin inställning (medgivande eller bestridande) till yrkandet. Därefter får respektive part utveckla sin talan och lägga fram bevisning (de kan i stället hänvisa domstolen till skriftliga handlingar). Muntlig bevisning måste dock genomföras i rättssalen (nuförtiden används dock vittnesutsagor i större utsträckning). Huvudförhandling avslutas med slutanföranden, | Huvudförhandlingen börjar med att käranden framställer sitt yrkande och svarande sin inställning (medgivande eller bestridande) till yrkandet. Därefter får respektive part utveckla sin talan och lägga fram bevisning (de kan i stället hänvisa domstolen till skriftliga handlingar). Muntlig bevisning måste dock genomföras i rättssalen (nuförtiden används dock vittnesutsagor i större utsträckning). Huvudförhandling avslutas med slutanföranden, | ||
| - | {{ : | ||
| + | {{ : | ||
| Under huvudförhandling gäller **omedelbarhetsprincipen**, | Under huvudförhandling gäller **omedelbarhetsprincipen**, | ||
| Rad 204: | Rad 207: | ||
| När tiden för överklagande har gått ut vinner domen **laga kraft**. Det innebär att den står sig. Den går inte att överklaga längre och kan **verkställas**. Att domen kan verkställas innebär att den går att använda som **exekutionstitel**. Skulle det vara så att den som förlorat i tvisten inte gör rätt för sig självmant kan staten, via Kronofogdemyndigheten, | När tiden för överklagande har gått ut vinner domen **laga kraft**. Det innebär att den står sig. Den går inte att överklaga längre och kan **verkställas**. Att domen kan verkställas innebär att den går att använda som **exekutionstitel**. Skulle det vara så att den som förlorat i tvisten inte gör rätt för sig självmant kan staten, via Kronofogdemyndigheten, | ||
| - | Domen får även r**ättskraft, RB 17:11**. Det är ett viktigt koncept som innebär att det domstolen dömt över inte kan prövas igen. Utan rättskraft hade en kärande som förlorat kunna väcka talan igen, och hoppas på att vinna. | + | Domen får även **rättskraft, RB 17:11**. Det är ett viktigt koncept som innebär att det domstolen dömt över inte kan prövas igen. Utan rättskraft hade en kärande som förlorat kunna väcka talan igen, och hoppas på att vinna. |
| Ett exempel kan illustrera: Om en köpare yrkat att ett köp av en vara ska hävas (pga. fel) men att käromålet ogillas kan samma köpare inte mot samma säljare, rörande samma vara, i stället yrka om prisavdrag i en ny rättegång. | Ett exempel kan illustrera: Om en köpare yrkat att ett köp av en vara ska hävas (pga. fel) men att käromålet ogillas kan samma köpare inte mot samma säljare, rörande samma vara, i stället yrka om prisavdrag i en ny rättegång. | ||
| Däremot skulle samma köpare, mot samma säljare, i en andra rättegång kunna yrka om prisavdrag om det rör sig ett helt annat fel än vad som avsågs i den första processen (detta exempel kommer från rättsfall, NJA 1999 s 522). | Däremot skulle samma köpare, mot samma säljare, i en andra rättegång kunna yrka om prisavdrag om det rör sig ett helt annat fel än vad som avsågs i den första processen (detta exempel kommer från rättsfall, NJA 1999 s 522). | ||
| + | |||
| + | Vid överläggning ska domarna komma överens. Annars röstar domarna. I indispositiva tvistemål har ordinaire juristdomare utslagsröst om det blir lika om omröstning. | ||
| {{ : | {{ : | ||