processraett:tvistemal

Skillnader

Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.

Länk till den här jämförelsesidan

Börjar med Föregående version.
Nästa version.		 Föregående version.
processraett:tvistemal [2024/01/28 12:12] – [Part och talerätt] andersprocessraett:tvistemal [2024/02/04 18:58] (aktuell) – anders
Rad 1: Rad 1:
 ====== Tvistemål ====== ====== Tvistemål ======
-[[processraett:introduktion|Introduktion]] - [[processraett:domstolar|Domstolar]] - [[processraett:tvistemal|Tvistemål]]+[[processraett:introduktion|Introduktion]] - [[processraett:domstolar|Domstolar]] - [[processraett:tvistemal|Tvistemål]] - [[processraett:brottmal|Brottmål]] - [[processraett:bevis|Bevis]] - [[processraett:ordlista|Ordlista processrätt]]
  
 ---- ----
Rad 55: Rad 55:
 ==== Yrkandet ==== ==== Yrkandet ====
 {{ :processraett:rm2.png?400|}} {{ :processraett:rm2.png?400|}}
-Yrkandet är centralt för käromålet – det är på yrkandet käranden vill ha ett **domslut**. Yrkandet måste därför vara tydligt och precist.+Yrkandet är centralt för käromålet – det är på yrkandet käranden vill ha ett **domslut**. Yrkandet måste därför vara tydligt och precist. Domstolen kommer enbart att kunna röra sig inom yrkandet i sin dom. Detta är en viktig princip, **dispositionsprincipen**, RB 17:3, som behandlas mer i avsnittet om dom, nedan.
  
 Beroende på hur käranden har formulerat sitt yrkande talar man om att man för en **fullgörelsetalan**, **RB 13:1** eller en **fastställelsetalan**, **RB 13:2**. Beroende på hur käranden har formulerat sitt yrkande talar man om att man för en **fullgörelsetalan**, **RB 13:1** eller en **fastställelsetalan**, **RB 13:2**.
Rad 67: Rad 67:
 ==== Grund ==== ==== Grund ====
 {{ :processraett:rm3.png?400|}} {{ :processraett:rm3.png?400|}}
-Kärandens yrkande anger den rättsföljd som han eller hon vill åstadkomma genom att processa, dvs. att svaranden ska betala ett visst belopp till käranden, att domstolen fastställer att det föreligger ett giltigt avtal mellan parterna osv. Med grunden för talan menas de faktiska omständigheter som käranden åberopar till stöd för att rättsföljden ska inträda, dvs. yrkandet bifallas.+Kärandens yrkande anger den rättsföljd som han eller hon vill åstadkomma genom att processa, dvs. att svaranden ska betala ett visst belopp till käranden, att domstolen fastställer att det föreligger ett giltigt avtal mellan parterna osv. Med grunden för talan menas de faktiska omständigheter som käranden åberopar till stöd för att rättsföljden ska inträda, dvs. yrkandet bifallas. Det krävs inte att kärande anger vilka rättskällor (lag, rättsfall och förarbeten) som domstolen bör luta sig emot. Förutom att domstolen ska lösa tvisten så förväntas domstolen kunna lagen, detta sammanfattas i principen, **jura novit cura**. Det ska alltså räcka med att kärande förklarar varför hen vill att domstolen bifaller yrkandet. Baserat på dess omständigheter så lyfter domstolen fram relevanta rättskällor. 
  
 Grunden för en parts talan består, som nämnts, av faktiska omständigheter. Med det menas förhållanden, om vars existens eller ickeexistens man kan föra bevisning. Det är, enkelt uttryckt, fråga om något som har inträffat eller har kunnat inträffa i verkligheten. Att en person har befunnit sig på en angiven plats vid en bestämd tidpunkt och då har företagit en viss handling är en faktisk omständighet. Till exempel, har X varit på Y:s kontor den 24: april och ingått ett muntligt avtal med Y? Det är faktiska omständigheter som, om de är korrekta, innebär att X och Y har ingått ett avtal. Däremot är det inget påstående om en faktisk omständighet att säga att personen, X, i fråga då handlade i strid med tro och heder eller att handlandet framkallades av olaga tvång (regler i avtalslag som handlar om att avtal kan vara ogiltigt på dessa grunder). Dessa påståenden ger endast uttryck för en uppfattning om vilken rättslig betydelse de faktiska omständigheterna har. Grunden för en parts talan består, som nämnts, av faktiska omständigheter. Med det menas förhållanden, om vars existens eller ickeexistens man kan föra bevisning. Det är, enkelt uttryckt, fråga om något som har inträffat eller har kunnat inträffa i verkligheten. Att en person har befunnit sig på en angiven plats vid en bestämd tidpunkt och då har företagit en viss handling är en faktisk omständighet. Till exempel, har X varit på Y:s kontor den 24: april och ingått ett muntligt avtal med Y? Det är faktiska omständigheter som, om de är korrekta, innebär att X och Y har ingått ett avtal. Däremot är det inget påstående om en faktisk omständighet att säga att personen, X, i fråga då handlade i strid med tro och heder eller att handlandet framkallades av olaga tvång (regler i avtalslag som handlar om att avtal kan vara ogiltigt på dessa grunder). Dessa påståenden ger endast uttryck för en uppfattning om vilken rättslig betydelse de faktiska omständigheterna har.
Rad 92: Rad 92:
 ===== Parts- processbehörighet och talerätt ===== ===== Parts- processbehörighet och talerätt =====
 {{ :processraett:rm5.png?400|}} {{ :processraett:rm5.png?400|}}
-Vem som helst kan vara part i ett mål, **RB 11:1**. Men på samma sätt som till exempel omyndiga inte har rättshandlingsförmåga kan inte alla parter själva processa. Detsamma gäller för företag, som måste ha någon som företräder företagets talan i process. I dessa fall krävs en **ställföreträdare** (en förmyndare åt ett barn eller styrelsen för ett företag), **RB 11:2**.+Vem som helst kan vara **part** i ett mål, **RB 11:1**. Men på samma sätt som till exempel omyndiga inte har rättshandlingsförmåga kan inte alla parter själva processa, man kan sakna **processbehörighet**. Detsamma gäller för företag, som måste ha någon som företräder företagets talan i process. I dessa fall krävs en **ställföreträdare** (en förmyndare åt ett barn eller styrelsen för ett företag), **RB 11:2**.
  
-Vem som har rätt att överhuvudtaget driva en process är den som berörs av frågan. I vårt fall är det Rickard och Monica som är parter och har talerätt. En vän till Rickard kan inte driva process mot Monica och yrka på att hon ska överlämna en bil enligt avtal mellan Rickard och henne. Endast den som berörs av frågan direkt kan driva process. Den skadelidande, eller borgenär kan driva talan.+**Exempel**
  
 +  * __En 17-årig ungdom som vill föra en rättegång:__ Här är ungdomen **partsbehörig**, eftersom alla fysiska personer, oavsett ålder, är rättsligt kapabla att inneha rättigheter och skyldigheter. Men ungdomens **processbehörighet** är begränsad på grund av **omyndighet**. Därför måste en förmyndare (oftast en förälder eller vårdnadshavare) agera som ställföreträdare i rättegången.
 +  * __En vuxen person med full rättshandlingsförmåga:__ Denna person är både **parts- och processbehörig**. Personen kan självständigt föra sin talan i rättegång eller välja att anlita ett juridiskt ombud.
 +  * __Ett aktiebolag i en tvist:__ Ett aktiebolag är en juridisk person och har **partsbehörighet** om det är korrekt registrerat. Dock kan bolaget inte självständigt framträda i rätten; det måste representeras av en **ställföreträdare**, till exempel en VD eller annan behörig representant, eller genom ett juridiskt ombud.
 +
 +Vem som har rätt att överhuvudtaget driva en process är den som berörs av frågan. I vårt fall är det Rickard och Monica som är parter och har **talerätt**. En vän till Rickard kan inte driva process mot Monica och yrka på att hon ska överlämna en bil enligt avtal mellan Rickard och henne. Endast den som berörs av frågan direkt kan driva process. Den skadelidande, eller borgenär kan driva talan.
 +
 +**Exempel**
 +
 +  * __En person som väcker talan om en egendom hen inte äger:__ Även om personen är parts- och processbehörig, saknas **talerätt** i detta fall. Personen har inte rätt att föra talan gällande denna specifika egendom, eftersom den inte tillhör personen. Denna brist kan inte avhjälpas genom att anlita en ställföreträdare.
 +  * __Ett bolag som väcker talan om en rättighet det inte innehar:__ Här kan bolaget vara parts- och processbehörigt, men saknar **talerätt** eftersom det inte har rätt att föra talan om en specifik rättighet som det inte innehar.
 ===== Ombud ===== ===== Ombud =====
 Däremot skulle en vän kunna vara ett ombud, **RB 12:1**. Ett ombud är någon som hjälper part och den som har talerätt att driva processen. Ombudet är ofta en advokat eller en jurist. Ombudet har då troligtvis anlitats för att denna har kompetens i dels processrätt, dels den materiella rätt som förekommer i målet. Krav för ombud är att man bor i Sverige, behärskar svenska och uppfyller ett antal kriterier. Man ska vara kunnig, redbar och gärna ha tidigare erfarenhet av process, **RB 12:2**. Däremot skulle en vän kunna vara ett ombud, **RB 12:1**. Ett ombud är någon som hjälper part och den som har talerätt att driva processen. Ombudet är ofta en advokat eller en jurist. Ombudet har då troligtvis anlitats för att denna har kompetens i dels processrätt, dels den materiella rätt som förekommer i målet. Krav för ombud är att man bor i Sverige, behärskar svenska och uppfyller ett antal kriterier. Man ska vara kunnig, redbar och gärna ha tidigare erfarenhet av process, **RB 12:2**.
Rad 106: Rad 116:
 Det är däremot ytterst viktigt att överhuvudtaget svarar – även om man anser att stämningen är obefogad. Risken är annars att domstolen ger en **tredskodom, RB 42:12** (endast i dispositiva tvistemål) – vilket innebär att domstolen bifaller yrkande i sin helhet utan att pröva frågan.  Det är däremot ytterst viktigt att överhuvudtaget svarar – även om man anser att stämningen är obefogad. Risken är annars att domstolen ger en **tredskodom, RB 42:12** (endast i dispositiva tvistemål) – vilket innebär att domstolen bifaller yrkande i sin helhet utan att pröva frågan. 
  
-===== Fortsatt förberedelse =====+====== Fortsatt förberedelse =======
 {{ :processraett:rm7.png?400|}} {{ :processraett:rm7.png?400|}}
 Det är viktigt att båda parternas grunder för sina påståenden reds ut ordentligt. Syftet med förberedelsen är att komma åt kärnan till tvisten. Det är viktigt att båda parternas grunder för sina påståenden reds ut ordentligt. Syftet med förberedelsen är att komma åt kärnan till tvisten.
Rad 117: Rad 127:
  
 ===== Tredskodom ===== ===== Tredskodom =====
-Skulle svarande inte besvara käromålet kan alltså en tredskodom meddelas emot denna. **RB 42:11** (detta gäller enbart i dispositiva tvistemål).+Skulle svarande inte besvara käromålet kan alltså en tredskodom meddelas emot denna. **RB 42:11** (detta gäller enbart i dispositiva tvistemål). En tredskodom innebär att domstolen kommer att döma till kärandes fördel utan att ens bedöma frågan. Som svarande förlorar man därför "automatiskt". 
  
-Detta kan även ske om part inte dyker upp under den fortsatta förhandlingen, **RB 42:12**, i sådant fall måste motparten yrka på en tredskodom.  Detsamma gäller om käranden inte dyker upp, då kan svarande yrka på en tredskodom. **RB 44:2**.+Detta kan även ske om part inte dyker upp under den fortsatta förhandlingen, **RB 42:12**, i sådant fall måste motparten yrka på en tredskodom.  Detsamma gäller om käranden inte dyker upp, då kan svarande yrka på en tredskodom. **RB 44:2**. 
  
 Har part fått en tredskodom meddelad emot sig finns det en möjlighet att förhindra att den ”står fast”. Om part söker **återvinning** i målet kommer tredskodomen inte stå kvar och målet kan fortsätta där det slutade, **RB 44:10**. Faller en andra tredskodom mot samma part han man inte någon möjlighet. Har part fått en tredskodom meddelad emot sig finns det en möjlighet att förhindra att den ”står fast”. Om part söker **återvinning** i målet kommer tredskodomen inte stå kvar och målet kan fortsätta där det slutade, **RB 44:10**. Faller en andra tredskodom mot samma part han man inte någon möjlighet.
  
 ===== Förlikning ===== ===== Förlikning =====
-En viktig del i förberedelsen är att undersöka möjligheten för parterna att lösa tvisten innan huvudförhandling. Detta är domarens uppgift och i det avseendet ska domaren, som i övrigt ska låta parterna driva målet framåt, vara aktiv. +En viktig del i förberedelsen är att undersöka möjligheten för parterna att lösa tvisten innan huvudförhandling. Detta är domarens (domstolens) uppgift och i det avseendet ska domaren, som i övrigt ska låta parterna driva målet framåt, vara aktiv, **RB 42:17**. En viktig poäng med förlikningen är att parterna ska känna sig nöjda med lösningen. Det är därför bra att betona de positiva aspekterna av en överenskommelse, t ex, att tvisten får en snabb och "billig" lösning. Om processen drar ut och går till huvudförhandling kommer rättegångskostnaderna att stiga rejält.  
  
 Om parterna träffar en överenskommelse, förlikning, så kan domstolen **stadfästa förlikningen**, **RB 17:6**. En stadfäst förlikning får **rättskraft**, **RB 17:11** (mer om detta begrepp nedan). Det innebär även att den stadfästa förlikningen kan användas som **exekutionstitel** och part kan begära verkställande av dom hos kronofogdemyndigheten. Om parterna träffar en överenskommelse, förlikning, så kan domstolen **stadfästa förlikningen**, **RB 17:6**. En stadfäst förlikning får **rättskraft**, **RB 17:11** (mer om detta begrepp nedan). Det innebär även att den stadfästa förlikningen kan användas som **exekutionstitel** och part kan begära verkställande av dom hos kronofogdemyndigheten.
 +Det går även att bestämma om rättegångskostnaderna i en sådan överenskommelse. 
 +
 +I indispositiva mål finns inte riktigt samma utrymme för en förlikning. Istället ska domstolen, med grund i lagstiftningens princip om barnets bästa, verka för en samförståndslösning mellan parterna. 
  
 ===== Utan huvudförhandling ===== ===== Utan huvudförhandling =====
-Det är inte alla tvistemål som når hela vägen till huvudförhandling (då parterna träffas i rättssalen). Tex om tredskodom meddelas hålls förstås ingen huvudförhandling, eller om stadfäst förlikning meddelas, **RB 42:18**. Eller om båda parterna vill så kan huvudförhandling hållas i förenklad form i samband med förberedelsen, **RB 42:20**.+Det är inte alla tvistemål som når hela vägen till huvudförhandling (då parterna träffas i rättssalen). Tex om tredskodom meddelas hålls förstås ingen huvudförhandling, eller om stadfäst förlikning meddelas, **RB 42:18**. Eller om båda parterna vill så kan huvudförhandling hållas i förenklad form i samband med förberedelsen, **RB 42:20**. Sammanfattningsvis är en huvudförhandling i förenklad form en process där målet är **relativt okomplicerat** och det saknas hinder som kräver en mer ingående behandling. Detta ger domstolen flexibilitet att hantera mål på ett effektivt sätt samtidigt som det upprätthåller rättssäkerheten.
  
 ====== Huvudförhandling ======= ====== Huvudförhandling =======
Rad 138: Rad 151:
  
 Huvudförhandlingen börjar med att käranden framställer sitt yrkande och svarande sin inställning (medgivande eller bestridande) till yrkandet. Därefter får respektive part utveckla sin talan och lägga fram bevisning (de kan i stället hänvisa domstolen till skriftliga handlingar). Muntlig bevisning måste dock genomföras i rättssalen (nuförtiden används dock vittnesutsagor i större utsträckning). Huvudförhandling avslutas med slutanföranden, som sker muntligt. Det är en sammanfattande argumentation från respektive part om varför domstolen bör som de tycker, **RB 43:7–8**.   Huvudförhandlingen börjar med att käranden framställer sitt yrkande och svarande sin inställning (medgivande eller bestridande) till yrkandet. Därefter får respektive part utveckla sin talan och lägga fram bevisning (de kan i stället hänvisa domstolen till skriftliga handlingar). Muntlig bevisning måste dock genomföras i rättssalen (nuförtiden används dock vittnesutsagor i större utsträckning). Huvudförhandling avslutas med slutanföranden, som sker muntligt. Det är en sammanfattande argumentation från respektive part om varför domstolen bör som de tycker, **RB 43:7–8**.  
-{{ :processraett:rm8.png?400|}} 
  
 +{{ :processraett:rm8.png?300|}}
 Under huvudförhandling gäller **omedelbarhetsprincipen**, **RB 17:2.** Det är en mycket viktig princip som domstolen måste ha i bakhuvud. Den handlar om att domaren inte får döma över något annat än vad som tagits upp under huvudförhandling. Det är därför mycket viktigt att båda parterna verkligen ser till att lyfta in allt de anser att domstolen behöver veta för att fatta ett korrekt beslut. Av den anledningen blir förberedelsen mycket viktig.  Under huvudförhandling gäller **omedelbarhetsprincipen**, **RB 17:2.** Det är en mycket viktig princip som domstolen måste ha i bakhuvud. Den handlar om att domaren inte får döma över något annat än vad som tagits upp under huvudförhandling. Det är därför mycket viktigt att båda parterna verkligen ser till att lyfta in allt de anser att domstolen behöver veta för att fatta ett korrekt beslut. Av den anledningen blir förberedelsen mycket viktig. 
  
Rad 194: Rad 207:
 När tiden för överklagande har gått ut vinner domen **laga kraft**. Det innebär att den står sig. Den går inte att överklaga längre och kan **verkställas**. Att domen kan verkställas innebär att den går att använda som **exekutionstitel**. Skulle det vara så att den som förlorat i tvisten inte gör rätt för sig självmant kan staten, via Kronofogdemyndigheten, utmäta egendom. Det innebär i slutändan staten med tvång tar den egendom som kärande har rätt till enligt domen. När tiden för överklagande har gått ut vinner domen **laga kraft**. Det innebär att den står sig. Den går inte att överklaga längre och kan **verkställas**. Att domen kan verkställas innebär att den går att använda som **exekutionstitel**. Skulle det vara så att den som förlorat i tvisten inte gör rätt för sig självmant kan staten, via Kronofogdemyndigheten, utmäta egendom. Det innebär i slutändan staten med tvång tar den egendom som kärande har rätt till enligt domen.
  
-Domen får även r**ättskraft, RB 17:11**. Det är ett viktigt koncept som innebär att det domstolen dömt över inte kan prövas igen. Utan rättskraft hade en kärande som förlorat kunna väcka talan igen, och hoppas på att vinna. +Domen får även **rättskraft, RB 17:11**. Det är ett viktigt koncept som innebär att det domstolen dömt över inte kan prövas igen. Utan rättskraft hade en kärande som förlorat kunna väcka talan igen, och hoppas på att vinna. 
  
 Ett exempel kan illustrera: Om en köpare yrkat att ett köp av en vara ska hävas (pga. fel) men att käromålet ogillas kan samma köpare inte mot samma säljare, rörande samma vara, i stället yrka om prisavdrag i en ny rättegång.  Ett exempel kan illustrera: Om en köpare yrkat att ett köp av en vara ska hävas (pga. fel) men att käromålet ogillas kan samma köpare inte mot samma säljare, rörande samma vara, i stället yrka om prisavdrag i en ny rättegång. 
  
 Däremot skulle samma köpare, mot samma säljare, i en andra rättegång kunna yrka om prisavdrag om det rör sig ett helt annat fel än vad som avsågs i den första processen (detta exempel kommer från rättsfall, NJA 1999 s 522). Däremot skulle samma köpare, mot samma säljare, i en andra rättegång kunna yrka om prisavdrag om det rör sig ett helt annat fel än vad som avsågs i den första processen (detta exempel kommer från rättsfall, NJA 1999 s 522).
 +
 +Vid överläggning ska domarna komma överens. Annars röstar domarna. I indispositiva tvistemål har ordinaire juristdomare utslagsröst om det blir lika om omröstning.
  
 {{ :processraett:rm10.png?600 |}} {{ :processraett:rm10.png?600 |}}
  • processraett/tvistemal.1706443961.txt.gz
  • Senast uppdaterad: 2024/01/28 12:12
  • av anders