Skillnader
Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.
| Börjar med Föregående version. Nästa version. | Föregående version. | ||
| processraett:domstolar [2024/01/28 10:56] – [Indispositiva mål] anders | processraett:domstolar [2024/02/04 18:58] (aktuell) – anders | ||
|---|---|---|---|
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| ====== Domstolar ====== | ====== Domstolar ====== | ||
| - | [[processraett: | + | [[processraett: |
| ---- | ---- | ||
| **Frågor: | **Frågor: | ||
| Rad 12: | Rad 11: | ||
| * Hur ser sammansättningen ut i tvistemål och brottmål i tingsrätt? | * Hur ser sammansättningen ut i tvistemål och brottmål i tingsrätt? | ||
| * Vad är syftet med nämndemän? | * Vad är syftet med nämndemän? | ||
| - | * Vid vilken domstol ska ett tvistemål väckas? | + | |
| - | * Vem är part och vem har talerätt? | + | |
| - | * Får vem som helst vara ombud? | + | |
| ---- | ---- | ||
| Rad 50: | Rad 47: | ||
| I **tvistemål** skiljer man mellan förmögenhetsrättsliga mål (**dispositiva**) och familjerättsliga (**indispositiva**). | I **tvistemål** skiljer man mellan förmögenhetsrättsliga mål (**dispositiva**) och familjerättsliga (**indispositiva**). | ||
| + | En allmän inställning för alla processer i Sverige är att de ska vara **rättssäkra, | ||
| === Dispositiva mål === | === Dispositiva mål === | ||
| - | Förmögenhetsrättsliga mål är mål där parter är oense om något, hur ett avtal ska tolkas, om någon är skyldig annan pengar, vem som är ägare till en sak eller skadeståndsfrågor. Gemensamt för alla fall är att pengar eller äganderätt ligger i botten. Ofta handlar sådana fall om att tolka avtal i anslutning till gällande rätt. I grund och botten är frågorna dispositiva, | + | Förmögenhetsrättsliga mål är mål där parter är oense om något, hur ett avtal ska tolkas, om någon är skyldig annan pengar, vem som är ägare till en sak eller skadeståndsfrågor. Gemensamt för alla fall är att pengar eller äganderätt ligger i botten. Ofta handlar sådana fall om att tolka avtal i anslutning till gällande rätt. I grund och botten är frågorna |
| === Indispositiva mål === | === Indispositiva mål === | ||
| Rad 68: | Rad 66: | ||
| {{ : | {{ : | ||
| - | ===== Laga domstol ===== | + | För att döma måste |
| - | Vid vilken domstol kärande ska väcka talan är en viktig fråga. Om kärande stämmer vid fel domstol kan stämningen misslyckas (den avvisas). Utgångspunkt är att kärande ska göra sin stämningsansökan vid den domstol där svarande har sin hemvist. Syftet är att den som blir stämd inte ska behöva ”anstränga” (till exempel resa iväg till domstol där kärande bor) för att försvara sig. **RB 10:1**. | + | |
| - | + | ||
| - | Till denna huvudregel finns en rad undantag. Där det på grund av tvistens fråga är mer lämpligt att hantera frågan på den ort där tvisten har sitt fokus. | + | |
| - | + | ||
| - | Undantag till 10:1: | + | |
| - | + | ||
| - | * Tvist om fastighet – tingsrätt där fastighet är belägen, **RB 10:10** | + | |
| - | * Tvist om skadegörande handling – tingsrätt där skada inträffade, | + | |
| - | * Konsumenttvist, | + | |
| - | * Där lös egendom finns, **RB 10:3** | + | |
| - | * Tvist om arv, där döde bodde, **RB 10:9** | + | |
| - | + | ||
| - | ===== Part och ombud ===== | + | |
| - | Vem kan delta i en process? Fysiska och juridiska personer kan vara part i målet. | + | |
| - | + | ||
| - | Från partsbehörighet får man skilja mot processbehörighet. Det innebär kort att part som saknar rättslig handlingsförmåga inte själva kan driva talan. En omyndig kan vara part men kan inte själv driva talan, utan behöver en ställföreträdare som hjälper till (t ex den omyndigas förälder). Eller när ett företag är part i målet är det den juridiska personen som är part, men företaget kan inte själv föra talan, utan måste representeras av tex styrelsen. **RB 11:1-2**. | + | |
| - | + | ||
| - | Inte sällan tar part i process hjälp av ett ombud som driver målet åt parten (ofta är det en jurist eller advokat). Ombudet har då troligtvis anlitats för att denna har kompetens i dels processrätt, | + | |
| - | Om ombudets lämplighet bedöms utifrån ombudets redbarhet (eventuell tidigare brottslighet kan inverka negativt), insikter (om både processrätt | + | //”Jag N.N. lovar och försäkrar på heder och samvete, att jag vill och skall efter mitt bästa förstånd och samvete i alla domar rätt göra, ej mindre den fattige än den rike, och döma efter Sveriges lag och laga stadgar; aldrig lag vränga eller orätt främja för släktskap, svågerskap, |
| - | Om domstolen anser att ombudet brister i ovan angivna krav kan domstolen avvisa ombudet, **RB 12:3**. | ||