Skillnader

Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.

--- processraett:domstolar [2024/01/20 22:34] – [Laga domstol] anders
+++ processraett:domstolar [2024/02/04 18:58] (aktuell) – anders
@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 ====== Domstolar ======
-[[processraett:introduktion|Introduktion]] -
+[[processraett:introduktion|Introduktion]] - [[processraett:domstolar|Domstolar]] - [[processraett:tvistemal|Tvistemål]] - [[processraett:brottmal|Brottmål]] - [[processraett:bevis|Bevis]] - [[processraett:ordlista|Ordlista processrätt]]
+----
+**Frågor:**
+  * Vilka mål tas upp i de allmänna domstolarna?
+  * Varför finns det flera instanser?
+  * Varför finns det specialdomstolar?
+  * Varför, tror du, är domarens roll så stark?
+  * Vilka två typer av domare dömer vid tingsrätt?
+  * Hur ser sammansättningen ut i tvistemål och brottmål i tingsrätt?
+  * Vad är syftet med nämndemän?
 ----
@@ Rad 32: / Rad 42: @@
 Tredje och sista instans är** Högsta domstolen**. Dit kommer endast en bråkdel av målen från underinstanserna. Det krävs prövningstillstånd (högre krav än vid hovrättens prövningstillstånd). Prövningstillstånd meddelas om det finns ett principiellt intresse (prejudikatdispens) och i övrigt om det finns synnerliga skäl (extraordinär dispens). Varje år överklagas ca 6000 mål och av dessa beviljas ca 200 prövningstillstånd. Det motsvarar ca 1 promille av alla mål under ett år.
-===== Domare =====
+==== Mål vid allmänna domstolar ====
-För att bli en **ordinarie domare** (juristdomare) i svensk domstol måste man först klara juristexamen (4,5 år). Därefter måste man få notarietjänst på domstol för att i totalt sex år jobba i olika tjänster (notarie, fiskal och assessor) innan man är färdig. Att bli domare i Sverige kräver alltså minst 10,5 år.
+I tingsrätterna inkommer en mängd mål årligen. Dessa kan i sin tur delas upp i olika typer (vi ska endast titta närmare på några kategorier).
-För att garantera domstolens oberoende är en ordinarie domare i princip oavsättlig. Deras ställning garanteras i grundlag. Endast vid brott eller grovt åsidosättande kan en domare förlora jobbet.
+I **tvistemål** skiljer man mellan förmögenhetsrättsliga mål (**dispositiva**) och familjerättsliga (**indispositiva**).
-Utöver juristdomare dömer **lekmannadomare, nämndemän**, i familjerättsmål och brottmål. Nämndemän är folkvalda representanter. Deras röst väger lika tungt som en juristdomare. Praktiken med nämndemän går långt tillbaka i tiden. Syftet är dels att allmänheten ska få insyn i domstolens process, dels att skapa lokal förankring och öka förtroendet för domstolarna.
+En allmän inställning för alla processer i Sverige är att de ska vara **rättssäkra, snabba, billiga och enkla**. Det måste finnas en balans mellan dessa mål. Ju större rättssäkerhet vi kräver, desto dyrare och ineffekivare kommer processen antagligen bli.
-{{ :processraett:domare.png?700 |}}
+=== Dispositiva mål ===
+Förmögenhetsrättsliga mål är mål där parter är oense om något, hur ett avtal ska tolkas, om någon är skyldig annan pengar, vem som är ägare till en sak eller skadeståndsfrågor. Gemensamt för alla fall är att pengar eller äganderätt ligger i botten. Ofta handlar sådana fall om att tolka avtal i anslutning till gällande rätt. I grund och botten är frågorna **dispositiva**, det innebär att parterna själva kan välja att lösa tvisten genom att komma överens. 2021 inkom ca 46 000 fall av denna kategori.
-===== Laga domstol =====
+=== Indispositiva mål ===
-Vid vilken domstol kärande ska väcka talan är en viktig fråga. Om kärande stämmer vid fel domstol kan stämningen misslyckas (den avvisas). Utgångspunkt är att kärande ska göra sin stämningsansökan vid den domstol där svarande har sin hemvist. Syftet är att den som blir stämd inte ska behöva ”anstränga” (till exempel resa iväg till domstol där kärande bor) för att försvara sig. **RB 10:1**.
+I denna kategori hamnar alla frågor som rör familjer i fråga om äktenskapsskillnad (skilsmässa), vårdnad av barn, underhåll till barn och faderskap till barn. Dessa frågor skiljer sig från de familjerättslig, de är **indispositiva**. Det innebär att parterna inte själva kan bestämma över dessa frågor (till exempel måste barnets bästa beaktas vid frågor om vårdnad, boende och umgänge – och domstolen kan gå emot båda föräldrarnas vilja). 2021 inkom ca 27 000 fall av denna kategori.
-Till denna huvudregel finns en rad undantag. Där det på grund av tvistens fråga är mer lämpligt att hantera frågan på den ort där tvisten har sitt fokus.
+=== Brottmål ===
+När ett brott som rån eller misshandel begås, följer en brottmålsprocess som inkluderar polis, åklagare, domstol och kriminalvård. Polisen utreder brottet och om det finns tillräckligt med bevis, väcker åklagaren åtal mot den misstänkte. I domstolen bedöms den tilltalades skuld opartiskt baserat på bevisen som parterna presenterar. Processen är **ackusatorisk**, vilket innebär att åklagaren och den tilltalade är jämbördiga parter, och domstolen har inte som huvuduppgift att utreda brottet utan att bedöma bevisningen.
-Undantag till 10:1:
+Domstolen har rätt att vid behov begära ytterligare bevis och har även viss frihet i brottsrubricering och påföljdsval. Rollerna för försvarare, målsägande och målsägandebiträde är också centrala för processen. Sammantaget är syftet med brottmålsprocessen inte bara att döma enskilda brott, utan också att påverka samhällsnormer och förebygga brott genom rättspraxis och avskräckning.
+===== Domare =====
+För att bli en **ordinarie domare** (juristdomare) i svensk domstol måste man först klara juristexamen (4,5 år). Därefter måste man få notarietjänst på domstol för att i totalt sex år jobba i olika tjänster (notarie, fiskal och assessor) innan man är färdig. Att bli domare i Sverige kräver alltså minst 10,5 år.
-  * Tvist om fastighet – tingsrätt där fastighet är belägen, **RB 10:10**
+För att garantera domstolens oberoende är en ordinarie domare i princip oavsättlig. Deras ställning garanteras i grundlag. Endast vid brott eller grovt åsidosättande kan en domare förlora jobbet.
-  * Tvist om skadegörande handling – tingsrätt där skada inträffade, **RB 10:8**
-  * Konsumenttvist, där konsument bor, **RB 10:8a**
-  * Där lös egendom finns, **RB 10:3**
-  * Tvist om arv, där döde bodde, **RB 10:9**
-===== Part och ombud =====
+Utöver juristdomare dömer **lekmannadomare, nämndemän**, i familjerättsmål och brottmål. Nämndemän är folkvalda representanter. Deras röst väger lika tungt som en juristdomare. Praktiken med nämndemän går långt tillbaka i tiden. Syftet är dels att allmänheten ska få insyn i domstolens process, dels att skapa lokal förankring och öka förtroendet för domstolarna.
-Vem kan delta i en process? Fysiska och juridiska personer kan vara part i målet. För att vara part i målet måste part ha rätt att driva talan (talerätt). Det innebär konkret att det endast är den som är ”berörd” av tvisten som kan driva talan. Om X lånar ut pengar till Y och Y inte betalar tillbaka enligt avtal, är det X och Y som kan vara part i målet. En bekant till X kan inte stämma åt X och driva talan i tingsrätt (däremot kan X vara part i målet och låta ett ombud ta hand om allt).
+{{ :processraett:domare.png?700 |}}
-Från partsbehörighet får man skilja mot processbehörighet. Det innebär kort att part som saknar rättslig handlingsförmåga inte själva kan driva talan. En omyndig kan vara part men kan inte själv driva talan, utan behöver en ställföreträdare som hjälper till (t ex den omyndigas förälder). Eller när ett företag är part i målet är det den juridiska personen som är part, men företaget kan inte själv föra talan, utan måste representeras av tex styrelsen. **RB 11:1-2**.
-Inte sällan tar part i process hjälp av ett ombud som driver målet åt parten (ofta är det en jurist eller advokat). Ombudet har då troligtvis anlitats för att denna har kompetens i dels processrätt, dels den materiella rätt som förekommer i målet, **RB 12:1**.
+För att döma måste domaren avlägga domared:
-Om ombudets lämplighet bedöms utifrån ombudets redbarhet (eventuell tidigare brottslighet kan inverka negativt), insikter (om både processrätt och materiell rätt) och tidigare erfarenhet, **RB 12:2**.
+//”Jag N.N. lovar och försäkrar på heder och samvete, att jag vill och skall efter mitt bästa förstånd och samvete i alla domar rätt göra, ej mindre den fattige än den rike, och döma efter Sveriges lag och laga stadgar; aldrig lag vränga eller orätt främja för släktskap, svågerskap, vänskap, avund, illvilja eller räddhåga, ej heller för mutor och gåvor eller annan orsak, under vad sken det vara må; ej den saker göra, som saklös är, eller den saklös, som saker är. Jag skall varken förr, än domen avsäges, eller sedan uppenbara dem, som till rätta gå, eller andra de rådslag rätten inom stängda dörrar håller. Detta allt vill och skall jag som en ärlig och uppriktig domare troget hålla.”//
-Om domstolen anser att ombudet brister i ovan angivna krav kan domstolen avvisa ombudet, **RB 12:3**.