Skillnader
Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.
| Börjar med Föregående version. Nästa version. | Föregående version. | ||
| processraett:brottmal [2024/01/28 14:42] – [Överläggning och dom] anders | processraett:brottmal [2024/03/07 09:36] (aktuell) – [Överläggning och dom] anders | ||
|---|---|---|---|
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| ====== Brottmål ====== | ====== Brottmål ====== | ||
| - | [[processraett: | + | [[processraett: |
| Rad 21: | Rad 21: | ||
| ====== Introduktion ====== | ====== Introduktion ====== | ||
| - | Brottmål skiljer sig från tvistemål i det att det inte föreligger en tvist mellan två parter. Istället är det en part, åklagaren, som ska utreda om en gärning är brottslig och i så fall väcka åtal mot misstänk gärningsman. Åklagaren representerar staten med uppgift att se till att de handlingar som bedömts som brottsliga i lagstiftning också ska leda till påföljd – dvs en brottsbekämpande funktion. | + | Brottmål skiljer sig från tvistemål i det att det inte föreligger en tvist mellan två parter. Istället är det en part, åklagaren, som ska utreda om en gärning är brottslig och i så fall väcka åtal mot misstänk gärningsman. Åklagaren representerar staten med uppgift att se till att de handlingar som bedömts som brottsliga i lagstiftning också ska leda till påföljd – dvs en brottsbekämpande funktion. |
| + | |||
| Förberedelsen skiljer sig också från den i tvistemål, medan huvudförhandlingen i princip sker på samma sätt (där processrättsprinciperna spelar stor roll). | Förberedelsen skiljer sig också från den i tvistemål, medan huvudförhandlingen i princip sker på samma sätt (där processrättsprinciperna spelar stor roll). | ||
| Rad 129: | Rad 130: | ||
| Det betyder att om juristdomaren och en nämndeman vill fälla och två nämndemän vill fria, så ska tilltalad frias. | Det betyder att om juristdomaren och en nämndeman vill fälla och två nämndemän vill fria, så ska tilltalad frias. | ||
| - | Detsamma gäller om de två nämndemännen vill döma till en lindrigare påföljd. | + | Detsamma gäller om de två nämndemännen vill döma till en lindrigare påföljd, **RB 29:3**. |
| + | |||
| + | ===== Resning och domvilla ====== | ||
| + | //(samma avsnitt finns även under Tvistemål)// | ||
| + | |||
| + | Även efter att en dom vunnit laga kraft finns det två möjligheter att riva upp domen. Resning handlar om att det i vissa mycket speciella fall går att ta om en redan genomförd rättegång, | ||
| + | |||
| + | Exempel i tvistemål kan vara att en ledamot begått ett brott eller allvarligt tjänstefel och det har påverkat utgången i den första rättegången. Även i brottmål finns det en chans till resning, med samma motivering som ovan, men även om det skulle komma fram omständigheter och bevis i efterhand, som inte kunde tas fram för tillfället vid rättegången. | ||
| + | Domvilla föreligger om det visar sig att domstolen begått ett allvarligt processuellt fel (t ex inte följt någon av de processrättsliga principerna). Om domstolen inte följt dispositionsprincipen eller omedelbarhetsprincipen kan domen komma att rivas upp, **RB 59:1**. | ||