processraett:bevis

Skillnader

Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.

Länk till den här jämförelsesidan

Börjar med Föregående version.
Nästa version.		 Föregående version.
processraett:bevis [2024/01/28 14:20] – [Bevisning i brottmål] andersprocessraett:bevis [2026/03/11 12:30] (aktuell) – [Vittne] anders
Rad 1: Rad 1:
 ====== Bevis ====== ====== Bevis ======
  
-[[processraett:introduktion|Introduktion]] - [[processraett:domstolar|Domstolar]] - [[processraett:tvistemal|Tvistemål]] - [[processraett:brottmal|Brottmål]] - [[processraett:bevis|Bevis]]+[[processraett:introduktion|Introduktion]] - [[processraett:domstolar|Domstolar]] - [[processraett:tvistemal|Tvistemål]] - [[processraett:brottmal|Brottmål]] - [[processraett:bevis|Bevis]] - [[processraett:ordlista|Ordlista processrätt]]
  
  
 ---- ----
 +**Frågor**
 +  * Redogör för den princip som gäller vid bevisning i rättegång?
 +  * Vad innebär bevisbörda?
 +  * Vem har bevisbördan i tvistemål?
 +  * Vem har bevisbördan i brottmål?
 +  * När anses något vara ”bevisat” i tvistemål?
 +  * När anses något vara ”bevisat” i brottmål (dvs bevisat att den tilltalade utfört den handlingen såsom åklagaren redogjort i sin gärningsbeskrivning)
 +  * Vad är skillnaden mellan dessa två ”nivåer”?
 +  * Vad innebär vittnesplikt?
 +  * Vad är skillnaden mellan att vittna och att berätta under sanningsförsäkran?
  
  
Rad 71: Rad 81:
 Vidare är även vissa personer som är underkastade tystnadsplikt obehöriga att vittna (**RB 36:5**). Vidare är även vissa personer som är underkastade tystnadsplikt obehöriga att vittna (**RB 36:5**).
  
-För de personer som är vittnespliktiga finns det även speciella inskränkningar beroende på omständigheterna. I **RB 36:3 och 13:2**, stadgas att den som på något sätt är släkt med den tilltalade (i brottmål) inte är skyldig att avlägga vittnesmål, men om personen skulle vilja det ska det ske utan att ed avläggs (se nedan). I detta hänseende skiljer sig brottmålen från tvistemålen. I tvistemål är vittnen som är besläktade med någon part inte skyldiga att vittna enligt det förstnämnda lagrummet, men skulle de ändå låta sig förhöras behandlas de som vanliga vittnen och måste avlägga vittneseden.+För de personer som är vittnespliktiga finns det även speciella inskränkningar beroende på omständigheterna. I **RB 36:3 och 13:2**, stadgas att den som på något sätt är släkt med den tilltalade (i brottmål) inte är skyldig att avlägga vittnesmål, men om personen skulle vilja det ska det ske utan att ed avläggs (se nedan). I detta hänseende skiljer sig brottmålen från tvistemålen. I tvistemål är vittnen som är besläktade med någon part inte skyldiga att vittna enligt det förstnämnda lagrummet, men skulle de ändå låta sig förhöras behandlas de som vanliga vittnen och måste avlägga vittneseden **RB 36:13**.
  
 Är personen i detta fall inte besläktad med dig, eller är denne inte barn eller psykiskt störd, ska denne sålunda vittna. Vittnar inte personen kan denne straffas. Om den som kallats som vittne inte kommer frivilligt kan han hämtas av polis, **RB 36:20**. Den som inför domstolen vägrar att vittna kan bli tvungen att betala vite och kan t o m häktas, **RB 36:21**.  Är personen i detta fall inte besläktad med dig, eller är denne inte barn eller psykiskt störd, ska denne sålunda vittna. Vittnar inte personen kan denne straffas. Om den som kallats som vittne inte kommer frivilligt kan han hämtas av polis, **RB 36:20**. Den som inför domstolen vägrar att vittna kan bli tvungen att betala vite och kan t o m häktas, **RB 36:21**. 
Rad 81: Rad 91:
 //**”Jag [vittnets namn] lovar och försäkrar på heder och samvete, att jag skall säga hela sanningen och intet förtiga, tillägga eller förändra.”**// //**”Jag [vittnets namn] lovar och försäkrar på heder och samvete, att jag skall säga hela sanningen och intet förtiga, tillägga eller förändra.”**//
  
 +Det finns inget "krav" på sanningsenlighet från parternas sida i en rättegång, istället blir det rättens uppgift att värdera vikten av de argument vardera parten för fram. Upplever rätten att ena parten för fram lögnaktiga uppgifter kommer rätten således att bortse från dem. Utifrån vad som framkommit i målet fattar rätten sedan sitt beslut.
  
 +Om part vid förhör under **sanningsförsäkran, RB 37:2**, i rättegång lämnar osann uppgift eller förtiger sanningen gör parten sig skyldig till detta brott. Det är dock frivilligt för parterna att låta sig förhöras under sanningsförsäkran, och något som parter väljer att göra för att de hoppas att deras utsaga skall väga tyngre i bevishänseende (om part ljugit vid förhör under sanningsförsäkran kan brottet ”osann partsutsaga” vara aktuellt)
  
 +==== Anonyma vittnen ====
 +Som huvudregel gäller att vittnen ska uppträda öppet i svensk rätt, men genom lagen (2024:1180) om anonyma vittnen i brottmål, som trädde i kraft 1 januari 2025, infördes ett nytt undantag. Ett vittne kan numera höras anonymt i brottmål, men endast under strikta förutsättningar.
 +
 +I mål med anonyma vittnen får domstolen inte känna till vittnets identitet, medan åklagaren alltid ska göra det. Identiteten hålls hemlig för den misstänkte och försvararen. Rätten kan besluta om skyddsåtgärder såsom röstförvrängning, avskärmning eller stängda dörrar under förhör. 
 +
 +En central begränsning är att anonymitet endast får tillämpas vid särskilt allvarliga brott, i linje med 1 § lagen om anonyma vittnen. Det får tex inte vara fråga om ett brott med lindrigare straff än 2 år. 
  • processraett/bevis.1706451655.txt.gz
  • Senast uppdaterad: 2024/01/28 14:20
  • av anders