Skillnader
Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.
| Börjar med Föregående version. | |||
| omjuridik [2025/08/25 10:52] – [NÄR används juridik?] anders | omjuridik [2025/08/25 11:01] (aktuell) – [Rättskällor] anders | ||
|---|---|---|---|
| Rad 225: | Rad 225: | ||
| ===== Rättskällor ===== | ===== Rättskällor ===== | ||
| - | I detta avsnitt har ni läst om rättsregler, nedan ska vi sammanfatta vilka dessa är och sätta | + | I detta avsnitt har ni läst om rättsregler. Nedan ska vi sammanfatta vilka dessa är och sätta |
| + | |||
| + | När man ska lösa ett juridiskt problem behöver man leta i rättskällorna. Dessa består av rättsregler men även till exempel förarbeten och praxis. | ||
| + | |||
| + | Högst i hierarkin står grundlag. Därefter följer lag, förordning och föreskrift i fallande ordning. I denna kurs kommer vi främst att använda grundlag och lag inom de områden vi arbetar med. Men för att verkligen kunna tolka och tillämpa en specifik rättsregel är det dock ofta viktigt att även studera förarbeten (t.ex. en proposition) för att förstå lagens syfte och hur texten bör tolkas. Även rättsfall (praxis), särskilt Högsta domstolens avgöranden som är vägledande, | ||
| + | |||
| + | Notera att EU-rätten står över svensk grundlag. Det innebär att EU-rätten i vissa fall har företräde framför svensk rätt, beroende på vilket politiskt område det gäller. Mer om detta i nästa kurs, då vi kommer att läsa lite EU-rätt. | ||
| + | |||
| + | Med doktrin menas juridisk litteratur. Den är inte bindande för rättsväsendet, | ||
| {{: | {{: | ||