| Börjar med Föregående version. Nästa version. | Föregående version. |
| konsumenraett:konsumentkoeplag [2023/06/14 14:56] – anders | konsumenraett:konsumentkoeplag [2025/10/01 08:33] (aktuell) – anders |
|---|
| example | |
| .example | |
| .:example | |
| |
| ====== Konsumentköplag ====== | ====== Konsumentköplag ====== |
| |
| [[https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/konsumentkoplag-2022260_sfs-2022-260/|Konsumentköplag (2022:260)]] | [[https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/konsumentkoplag-2022260_sfs-2022-260/|Konsumentköplag (2022:260)]] |
| |
| | [[konsumenraett:introduktion|Konsumenträtt]] - [[konsumenraett:konsumentkoeplag|Konsumentköplag]] - [[kopratt:juridik1|Köprätt]] - [[konsumenraett:testadigsjaelv|Testa dig själv - Konsumenträtt]] |
| | |
| | ---- |
| | ====== Allmänt om lagen ====== |
| | |
| | |
| | Denna lag gäller när en [[naeringsidkare|näringsidkare]] säljer en vara till en [[konsument|konsument]]. Lagen erbjuder sedan 1 maj 2022 även konsumentskydd när näringsidkare tillhandahåller digitalt innehåll och digitala tjänster. **KKL 1:1, 1:3**. |
| | |
| | En vara definieras i lagen som "lösa saker" ([[loesoere|lösöre]]). Vilket betyder fysiska föremål som är flyttbara: möbler, fordon, kläder, datorer, djur. |
| | |
| | Lagen gäller även vid byte. Till exempel om konsument byter in en gammal mobiltelefon mot en ny, **KKL 1:5**. |
| | |
| | Lagen är delvis [[dispositiv|dispositiv]], vilket innebär att det avtal konsument och näringsidkare har träffat styr vad som gäller. Såsom vilken kvalitet varan ska ha, dess färg, mängd och tid för leverans. Vissa aspekter kan dock inte parterna helt fritt bestämma över. Om överenskommelsen ger konsumenten sämre rättigheter än vad lagen föreskriver. Då gäller att lagen är [[tvingandelag|tvingande]]. **KKL 1:10**. |
| | |
| | Till exempel har konsumenten rätt att [[reklamation|reklamera]] en vara inom tre år från köpet, och denna tidsram kan inte förkortas genom avtalsvillkor som begränsar reklamationsrätten till ett år. I sådana fall skulle lagen ändå gälla och "tvinga sig på" avtalsförhållandet. |
| | |
| | ====== Avlämnande och risk för vara ====== |
| | ---- |
| | |
| | |
| | {{youtube>uv_cGIcLm7k?}} \\ |
| | |
| | Ett viktigt begrepp inom konsumenträtt är avlämnande, som är nära kopplat till begreppet [[besittning|besittning]]. Besittning innebär, ungefär, att ha "full kontroll" över något. Avlämnande och besittningsövergång styr en rad frågor, såsom: |
| | |
| | * Risken för varan enligt **KKL 2:6.** |
| | * Kostnaden om inget avtalats vid leveransen enligt **KKL 2:5**. |
| | * Om leveransen har skett i rätt tid enligt **KKL 3:1**. |
| | * Tidsfristen för när ansvaret börjar enligt **KKL 4:14**. |
| |
| ====== Allmänt om lagen ====== | Om varan försvinner eller skadas innan näringsidkaren har avlämnat den, ligger ansvaret på näringsidkaren att åtgärda problemet, **KKL 2:6**. Näringsidkaren står då risken. En vanlig fråga som kan uppstå vid levereras till hemmet är när en vara anses vara avlämnad. Om en vara ställs utanför dörren till en lägenhet betraktas den inte som avlämnad, eftersom konsumenten inte har tagit besittning av varan. Men om varan kan levereras genom brevinkastet har en besittningsövergång skett, även om konsumenten inte är hemma för tillfället. Vad gäller för leverans till en villatomt? Om konsumenten och näringsidkaren har kommit överens om att varan får placeras på villatomten anses den vara avlämnad. Men om varan skulle placeras utanför villatomten är varan inte avlämnad, därför att någon besittningsövergång inte anses ha skett. |
| |
| | ====== Näringsidkarens dröjsmål och påföljder ====== |
| | ---- |
| |
| Dispositiv och tvingande | {{youtube>BNqXyAKgL_o?}} \\ |
| Denna lag gäller när en näringsidkare säljer lösa saker till en konsument. | |
| |
| Lösa saker: | Avlämnandets tidpunkt påverkar även frågan om varan har levererats i tid eller inte, **KKL 3:1**. Om näringsidkaren inte har levererat varan i tid anses denne vara i [[droejsmal|dröjsmål]]. Vad som anses vara "i tid" kan beror på avtalet. Om konsumenten och näringsidkaren har kommit överens om en specifik tidpunkt gäller den överenskommelsen. Om parterna inte har enats om en tidpunkt tillämpas lagen, som säger att varan ska avlämnas utan onödigt dröjsmål och senast 30 dagar efter att avtalet ingicks, **KKL 2:2**. |
| Fysiska föremål som är flyttbara, möbler, fordon, kläder, datorer, djur. | |
| |
| Lagen är delvis dispositiv, men också tvingande till konsumentens fördel. Det innebär att konsumenten och näringsidkaren bestämmer vad som ska gälla för köpet, vilken kvalitet en vara ska ha, färg, mängd, tid för leverans. Vissa saker kan dock inte parterna avtala fritt om, så länge överenskommelsen ger konsumenten sämre rätt än vad lagen säger. | **Exempelvis**, om konsumenten och näringsidkaren har kommit överens om att varan, en soffa, ska levereras inom fyra månader, har näringsidkaren hela den tidsperioden på sig att leverera. Om parterna inte har kommit överens om någon tidpunkt alls, skulle näringsidkaren antagligen vara i dröjsmål efter 30 dagar. |
| |
| Till exempel har konsument rätt att reklamera inom tre år från köp, denna tid får inte näringsidkaren korta ner genom att skriva ett avtalsvillkor som säger att konsument endast får reklamera vara inom ett år. Vid ett sådant avtal skulle lagen, ”tvinga” sig på avtalsförhållandet. | Platsen för avlämnande bestäms i avtal men om inget avtalats ska varan finnas för avhämtning där näringsidkaren har sitt affärsställe (en butik), **KKL 2:1**. Om man köper en vara via en nätbutik ingår man i princip alltid ett avtal om att varan ska levereras hem till konsument eller till ett utlämningsställe. |
| |
| ====== Avlämnande och risk för vara ====== | Om det är fastställt att näringsidkaren befinner sig i dröjsmål finns det påföljder enligt lagen, **KKL 3:2**. Konsumenten kan, om betalning ännu inte har skett, hålla tillbaka betalningen. Konsumenten kan också kräva att näringsidkaren fullföljer köpet, det vill säga uppfyller sina skyldigheter och levererar varan. Dessutom kan konsumenten [[haeva|häva]] köpet. Oavsett vilken påföljd konsumenten väljer har konsumenten rätt att kräva skadestånd (mer information om detta nedan). |
| |
| Ett viktigt begrepp i konsumenträtt är avlämnande. Begreppet är kopplat till ett annat begrepp, besittning. Det innebär kortfattat att ha ”full kontroll” över något. Avlämnande och besittningsövergången styr en rad frågor som: | För att häva köpet krävs det dock att konsumenten meddelar näringsidkaren att denne önskar häva. Utöver det måste ett av tre krav vara uppfyllt, **KKL 3:5**: |
| |
| * risk för vara, 2:6 § | - Det handlar om en situation av "väsentlig betydelse", vilket innebär att förseningen av varan påverkar konsumentens situation på ett sådant sätt att det är rimligt att häva avtalet. |
| * kostnad om ej avtalats vid leverans, 2:5 § | - Konsumenten har tidigare informerat näringsidkaren om att det är avgörande att få varan på en specifik dag. |
| * om leverans skett i tid, 3:1 § | - Konsumenten ger näringsidkaren en rimlig tilläggstid, som inte är orimligt kort, och efter att denna tid har löpt ut och näringsidkaren fortfarande inte har levererat varan kan hävning ske. |
| * tidsfrist för ansvar, 4:14 § | |
| |
| Om varan försvinner eller går sönder innan näringsidkaren har avlämnat varan står näringsidkaren också för risken och måste åtgärda problemet. En vanlig fråga som kan uppstå är, när är en vara som ska levereras hem avlämnad? Om en vara ställs utanför dörren till en lägenhet anses den inte avlämnad. Konsumenten har inte fått besittning över varan. Men om det går att leverera varan genom brevinkastet, så har det skett en besittningsövergång (även om konsumenten inte är hemma för tillfället). Vad gäller för leverans till villatomt? Om konsument och näringsidkare har kommit överens om att varan får ställas på villatomten, anses den avlämnad. | Hävning av ett avtal utgör en betydande avvikelse från avtalsrätten, då det innebär att det ingångna avtalet upphör att gälla (i detta fall på grund av näringsidkarens avtalsbrott). Konsekvenserna av hävning innebär att alla [[prestation|prestationer]] (pengar och varor som hittills har levererats) ska återlämnas. |
| | ====== Fel på varan och påföljder ====== |
| | ---- |
| |
| ====== Näringsidkarens dröjsmål och påföljder ====== | {{youtube>YcYC5RHgQuI?}} \\ |
| |
| Avlämnandets tidpunkt styr även frågan om varan levererats i tid eller inte. Om näringsidkaren inte har levererat varan i tid befinner sig näringsidkaren i dröjsmål. | {{youtube>8bJKDCkdexs?}} \\ |
| Vad är ”i tid”? Det följer antingen av avtalet. Då har konsument och näringsidkaren kommit överens om en tidpunkt. Har parterna inte kommit överens om tidpunkt så gäller lagen som säger att vara ska avlämnas utan onödigt dröjsmål och senast 30 dagar efter att avtalet ingicks. | |
| |
| Ex. Om K och N kommit överens om att N ska avlämna en soffa inom fyra månader, så har N hela den tiden på sig att leverera. Om K och N inte hade kommit överens om någon tid alls skulle N antagligen vara i dröjsmål efter 30 dagar. | Fel på en vara innebär inte nödvändigtvis att varan är trasig. Lagen uppställer olika krav på varan, och avvikelse från dessa krav utgör fel på varan, **KKL 4:1**. De första kraven hör till det avtal som konsumenten och näringsidkaren har ingått. Enligt lagen gäller att om konsumenten och näringsidkaren har kommit överens om köp av en viss vara med särskild kvalitet, färg, storlek, funktionalitet, etc., så ska dessa överenskommelser gälla. Avvikelse från avtalet utgör fel på varan. Detsamma gäller om konsumenten har angett ett visst användningsområde som näringsidkaren har godtagit, då utgör det fel på varan om varan trots allt inte kan användas för det avsedda ändamålet. |
| |
| Om det är konstaterat att näringsidkaren befinner sig i dröjsmål så ställer lagen upp ett antal påföljder. Konsument kan, om man inte redan har betalar, hålla inne med betalning. Konsument kan kräva att näringsidkaren fullgör köpet, dvs. gör rätt för sig. Dessutom kan konsument häva köpet och oavsett vilken påföljd som konsumenten väljer så kan konsumenten kräva skadestånd (mer om det nedan). | **Exempel**: Om en konsument köper en grön tröja men näringsidkaren levererar en gul tröja, så är det fel på varan även om tröjan i sig inte är trasig. |
| |
| För hävning krävs dock att konsumenten meddelar näringsidkaren om att man vill häva. Utöver det måste ett av tre krav vara uppfyllt, antingen: | Utöver [[avtalsenlig|avtalsenlighet]] ställs det i lagen upp ett antal krav som gäller utöver vad parterna har kommit överens om, **KKL 4:2**. En vara ska vara ägnad för det ändamål som varor av samma slag normalt används till. Om konsumenten har fått se ett prov eller en modell måste den slutgiltiga varan motsvara provet/modellen. Varan måste även i fråga om egenskaper, hållbarhet, funktionalitet etc. motsvara vad man som konsument med fog kan förutsätta med hänsyn till varans art. |
| |
| * att rör det sig om ”väsentlig betydelse”, vilket innebär att förseningen av varan påverkar konsumentens situation så pass att det är berättigat att riva upp avtalet. | Dessa objektiva krav är [[tvingandelag|tvingande]] och kan inte avtalas bort. Om konsumenten går med på att varan avviker från ovanstående krav måste konsumenten godkänna avvikelserna separat. (Tidigare kunde varor säljas i "befintligt skick", vilket innebar att man köpte varan i det skick den var, men en sådan friskrivning gällande de objektiva kraven skulle inte längre vara giltig.) |
| * att konsumenten innan köp sagt till näringsidkaren att det är avgörande att få varan en viss dag | |
| * att konsumenten ger näringsidkaren en tilläggstid (ytterligare tid), som inte är oskäligt kort och först efter den tiden har löpt ut och näringsidkaren fortfarande inte har levererat varan. | |
| |
| Hävningen i sig innebär ett stort avsteg mot avtalsrätten, då det innebär att ett ingånget avtal rivs upp (i detta fall pga. näringsidkarens avtalsbrott). Verkningar av hävning är att alla prestationer (pengar och varor som hittills har levererats) ska återlämnas. | Vidare ställs det krav på att näringsidkaren informerar (upplyser) konsumenten om sådana omständigheter som skulle påverka köpet och som konsumenten med fog kan förvänta sig att bli informerad om, **KKL 4:3**. |
| |
| ====== Fel på varan och påföljder ====== | Samtliga tre krav - de subjektiva, objektiva och bristande upplysning - kan utgöra fel på en vara, **KKL 4:5**. Och med samma logik som vid dröjsmål börjar man med att konstatera avtalsbrott (dröjsmål/fel på vara) för att sedan välja påföljd. |
| |
| Fel på varan innebär inte nödvändigtvis att varan är trasig. Lagen uppställer olika krav på varan och avvikelse därifrån utgör fel i varan. De första kraven hör till det avtal konsument och näringsidkare har ingått. Lagen anger att om konsument och näringsidkare har kommit överens om köp av viss vara med särskild kvalitet, färg, storlek, funktionalitet, etc. så ska det gälla. Avvikelse från avtalet utgör fel i vara. Även om konsument angett ett visst användningsområde som näringsidkaren har godtagit, utgör det fel i varan om varan ändå inte kan användas för det avsedda ändamålet. | En vara kan avvika från de objektiva kraven om näringsidkaren har informerat konsumenten om avvikelsen och konsumenten separat och uttryckligen godkänt avvikelsen, **KKL 4:6**. Det gäller t ex vid försäljning av begagnade varor. |
| |
| Ex. Om en K köper en grön tröja men N levererar en gul tröja så är det fel i vara även om tröjan i sig inte är trasig. | Näringsidkaren ansvara för fel som kan uppstå i tre år. Men ansvara endast för fel som funnits vid avlämnandet, **KKL 4:14**. Om konsumenten själv har sönder varan genom felaktig eller oförsiktig användning har näringsidkaren inte någon skyldighet att hjälpa konsumenten. Frågan om ett fel fanns vid avlämnande eller uppstod senare kan vara svår att besvara. Därför finns det en regel till fördel för konsumenten som säger att ett fel som visar sig inom två år från avlämnande ska vara näringsidkarens ansvar om denna inte lyckas bevisa att det är konsumenten som orsakat felet, **KKL 4:17**. Man pratar om **ursprungliga fel**. Näringsidkaren kan lyckas bevisa att konsumenten orsakat skadan om det är uppenbara kross- eller tappskador till exempel. |
| |
| Utöver avtalsenlighet, så ställs det i lagen upp ett antal krav som gäller utöver vad parterna har kommit överens om. Varan ska vara ägnad för det ändamål för vilka varor av samma slag normalt används till. Om konsument fått se ett prov eller modell måste slutgiltig vara motsvara provet/modellen. Varan måste i fråga om egenskaper, hållbarhet, funktionalitet etc. motsvara vad man som konsument med fog kan förutsätta med hänsyn till varans art. | Påföljderna vid fel på vara kan vara att hålla inne betalning, kräva avhjälpning, begära omleverans, begära prisavdrag samt häva köpet och begära skadestånd, **KKL 5:1**. |
| |
| Dessa objektiva krav är tvingande och kan inte avtals bort. Om konsumenten går med på att varan avviker från ovanställda krav så måste konsumenten godkänna avvikelserna separat. | För att överhuvudtaget kunna kräva påföljd måste konsumenten [[reklamation|reklamera]] (meddela) näringsidkaren om felet i varan och vilken påföljd man önskar. Detta måste ske inom två månader från det att konsumenten upptäckte felet, **KKL 5:2**. |
| (förut kunde varor säljas i ”befintligt skick”, man tog vara som den ”var”, men en sådan friskrivning gällande de objektiva kraven skulle idag inte gälla). | |
| |
| Vidare ställs det krav på att näringsidkaren upplyser konsumenten om sådan som skulle påverka köper och som konsumenten med fog kan förutsätta att bli upplyst om. | Att hålla inne betalning är endast aktuellt om konsumenten inte har betalat hela beloppet för varan. Rätt till avhjälpning och omleverans innebär antingen att varan repareras eller återställs så att felet inte längre föreligger, eller att näringsidkaren levererar en helt ny vara. |
| |
| Samtliga tre krav, de subjektiva, objektiva och bristande upplysning kan utgöra fel i vara. På samma sätt som vid dröjsmål börjar man att konstatera avtalsbrott för att därefter välja påföljd. | Näringsidkaren har viss handlingsfrihet att välja åtgärd, vilket beror på typen av fel och främst på kostnaden för att åtgärda felet. En näringsidkare vill troligtvis i första hand försöka reparera varan innan man ersätter den med en helt ny, **KKL 5:4**. Samtidigt får åtgärden inte vara till väsentlig olägenhet för konsumenten (till exempel medför stor besvär). Vid omleverans ska näringsidkaren stå för alla kostnader för att hämta och leverera den nya varan, **KKL 5:6**. |
| |
| Påföljderna vid fel i vara är att hålla inne betalning, kräva avhjälp, omleverans, prisavdrag samt hävning och skadestånd. | Även om konsumenten begär en annan påföljd har näringsidkaren rätt att försöka avhjälpa felet eller genomföra en omleverans, **KKL 5:5**. |
| |
| För att överhuvudtaget kräva påföljd måste konsumenten reklamera (meddela) näringsidkaren om att det är fel i varan och vilken påföljd man vill kräva. Detta måste ske inom två månader från att konsumenten märkt felet. | Konsumenten har även rätt att begära prisavdrag som motsvarar felet samt att häva köpet, **KKL 5:8**. Dock är det inte aktuellt att häva köpet om avhjälpande eller omleverans är möjligt. Först när avhjälp eller omleverans inte är möjligt, eller om näringsidkaren har misslyckats med att genomföra dem (i vissa fall kan konsumenten behöva tåla flera försök till avhjälpning), blir hävning aktuellt. Under vissa omständigheter, beroende på allvaret i felet, kan konsumenten häva köpet omedelbart. |
| |
| Att hålla inne betalning är endast aktuellt om konsument inte betalat varan fullt ut. | ====== Skadestånd ====== |
| Rätt till avhjälp och omleverans innebär antingen att vara repareras eller återställs på så sätt att fel inte längre föreligger, eller att näringsidkaren levererar en helt ny vara. | ---- |
| |
| Näringsidkaren har ett visst utrymme att välja vilken åtgärd som ska vidtas, vilket hänger ihop med felets typ men framför allt kostanden för att åtgärda felet. En näringsidkare vill troligtvis i första hand försöka att reparera varan, innan man levererar en helt ny. Samtidigt ska åtgärden inte vara till väsentlig olägenhet för konsumenten (till väldigt stort besvär). Vid omleverans ska näringsidkaren stå för alla kostnader att hämta och leverera den nya varan. | {{youtube>GOD3ZEiXq5Q}} \\ |
| |
| Även om konsument kräver annan påföljd har näringsidkaren rätt att försöka avhjälpa eller vidta omleverans. | Ovan anges att konsument har rätt till skadestånd vid krav mot näringsidkaren. Det gäller vid både dröjsmål och fel på varan. Gemensamt för båda fallen är dock att konsumenten faktiskt lidit en ekonomisk skada pga. näringsidkarens avtalsbrott, **KKL 6:1**. |
| |
| Konsument här vidare rätt att kräva prisavdrag, som då motsvarar felet. Samt att häva, men det är alltså inte aktuellt om det går att avhjälpa eller vidta omleverans. Det är först när det inte går att avhjälpa eller vidta omleverans, eller om näringsidkaren har försökt men misslyckats (i vissa fall kan konsument behöva står ut med fler försök till att avhjälpa) som hävning blir aktuellt. Under vissa omständigheter, med hänsyn till hur allvarligt felet är, så kan konsument häva omedelbart. | Man pratar om något som heter det ”positiva kontraktsintresset”, vilket innebär att konsumenten ska hamna i den situation hen hade befunnit sig i om man avtalet uppfyllts. |
| |
| ====== Skadestånd ====== | **Exempel 1** |
| | K har köpt en badrumskran som inte kommit fram i tid. K hade bokat in en rörmokare som skulle installera kranen. K avbokar rörmokaren som då tar ut en avgift på 300 kr. Det är en kostnad som K skulle kunna kräva i skadestånd från näringsidkaren. Enligt det positiva kontraktsintresset skulle K inte ligga ute med 300 kr utöver priset för kranen, om den hade kommit i tid. |
| |
| Ovan anges att konsument har rätt till skadestånd vid krav mot näringsidkaren. Det gäller vid både dröjsmål och fel i varan. Gemensamt för båda fallen är dock att konsumenten faktiskt lidit en ekonomisk skada pga. näringsidkarens avtalsbrott. | **Exempel 2** |
| | K har köpt en cykel för 5 000 kr som aldrig levereras pga dröjsmål från näringsidkaren. K behöver en dock en cykel eftersom hen cyklar till jobbet på den. K köper en liknande cykel från ett annat företag, men då kostar cykel 6 000 kr. K har lagt ut 1 000 kr pga avtalsbrott. Mellanskillnaden på 1 000 kr kan utgöra skadestånd. |
| |
| Ex. man pratar om något som heter det ”positiva kontraktsintresset”, vilket innebär att konsumenten ska hamna i den situation hen hade befunnit sig i om man avtalet uppfyllts. Ex. K har köpt en badrumskran som inte kommit fram i tid. K hade bokat in en rörmokare som skulle installera kranen. K avbokar rörmokaren som då tar ut en avgift på 300 kr. Det är en kostnad som K skulle kunna kräva i skadestånd från näringsidkaren. Enligt det positiva kontraktsintresset skulle K inte ligga ute med 300 kr utöver priset för kranen, om den hade kommit i tid. | |
| |
| Enligt lag ska alla kostnader som konsumenten har haft pga avtalsbrottet ersättas av näringsidkaren. Det gäller även sk. "täckningsköp”, vilket innebär att konsument vid hävning köper en liknande vara någon annanstans, men till ett högre pris. Den mellanskillnad som uppstår kan konsumenten begära i skadestånd från näringsidkaren som begått ett avtalsbrott. | Enligt lag ska alla kostnader som konsumenten har haft pga avtalsbrottet ersättas av näringsidkaren, **KKL 6:3**. Det gäller även så kallat "täckningsköp” (se exempel 2 ovan), vilket innebär att konsument vid hävning köper en liknande vara någon annanstans, men till ett högre pris. Den mellanskillnad som uppstår kan konsumenten begära i skadestånd från näringsidkaren som begått ett avtalsbrott. Vid ett täckningsköp måste konsumenten välja ersättningsvara med omsorg, **KKL 6:4**. |
| |
| Det finns en möjlighet för näringsidkaren att slippa ansvar. Om man kan visa att anledningen till avtalsbrottet beror på något som ligger utanför näringsidkarens ”kontrollansvar”. Kontrollansvaret är omfattande och endast sådant som näringsidkaren skäligen inte kunnat förväntas att räkna med och som man inte skäligen har kunnat undvika eller övervunnit är godtagbara ursäkter (tänk ungefär naturkatastrof). | Det finns en möjlighet för näringsidkaren att slippa ansvar, **KKL 6:1**. Om man kan visa att anledningen till avtalsbrottet beror på något som ligger utanför näringsidkarens ”kontrollansvar”. Kontrollansvaret är omfattande och endast sådant som näringsidkaren skäligen inte kunnat förväntas att räkna med och som man inte skäligen har kunnat undvika eller övervunnit är godtagbara ursäkter (tänk ungefär naturkatastrof). |
| |