konstitutionellraett:statsskick1

Skillnader

Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.

Länk till den här jämförelsesidan

Börjar med Föregående version.
Nästa version.		 Föregående version.
konstitutionellraett:statsskick1 [2025/09/03 13:45] – [Sveriges statsskick] anderskonstitutionellraett:statsskick1 [2025/09/08 11:23] (aktuell) – [Det svenska statsskicket] anders
Rad 1: Rad 1:
 ====== Det svenska statsskicket ====== ====== Det svenska statsskicket ======
  
-[[konstitutionellraett:intro1|Konstitutionell rätt]] - [[konstitutionellraett:rattsfilosofi1|Rättsfilosofi]] - [[konstitutionellraett:rattsstat|Rättsstaten]] - [[konstitutionellraett:statsskick1|Det svenska statsskicket]] - [[konstitutionellraett:gfr1|Rättigheter]] - [[konstitutionellraett:statsorgan|Aktörer – makt och ansvar]] - [[konstitutionellraett:lagstiftning1|Lagstiftning, normhierarki och rättskällor]]+[[konstitutionellraett:intro1|Konstitutionell rätt]] - [[konstitutionellraett:rattsfilosofi1|Rättsfilosofi]] - [[konstitutionellraett:rattsstat|Rättsstaten]] - [[konstitutionellraett:statsskick1|Det svenska statsskicket]] - [[konstitutionellraett:gfr1|Rättigheter]] - [[konstitutionellraett:statsorgan|Aktörer – makt och ansvar]] - [[konstitutionellraett:lagstiftning1|Rättskällor och lagstiftningsprocess]]
  
  
 ---- ----
 === Sveriges statsskick === === Sveriges statsskick ===
 +Det svenska statsskicket skulle kunna sammanfattas så här:
 +
 +> Sverige är en demokratisk rättsstat med fri åsiktsbildning, har ett parlamentariskt styrelsesätt och en stark kommunal självstyrelse.
 +
 +Som många begrepp i detta moment finns det inte en enda exakt definition. Det svenska statsskicket kan alltså beskriva lite olika. Men ovan sammanfattning tar sikte på vad som står i regeringsform. 
  
 Om vi börjar med att läsa den 1 § i regeringsform står det: Om vi börjar med att läsa den 1 § i regeringsform står det:
Rad 14: Rad 19:
 > >
 > Den offentliga makten utövas **under lagarna**. > Den offentliga makten utövas **under lagarna**.
 +
  
 __**Demokrati och offentlig makt**__ __**Demokrati och offentlig makt**__
Rad 29: Rad 35:
  
 I Sverige så finns det alltså flera offentliga aktörer (statsorgan) som utövar offentlig makt  (mer om dessa längre fram). Men riksdagen är den aktör som står högst i hierarkin. Hela det svenska statsskicket vilar på tanken om folksuveränitet, som betyder att det är folket som innehar all makt, det finns ingen högre auktoritet. Men är det så att hela folket får vara med och besluta om alla frågor som berör oss som samhälle? Nej, i Sverige har vi ett representativt statsskick. Det innebär att vi i återkommande val väljer representanter som fattar beslut (tex lagstiftar) åt oss i riksdagen. Riksdagens ska alltså representera hela folkets vilja.  I Sverige så finns det alltså flera offentliga aktörer (statsorgan) som utövar offentlig makt  (mer om dessa längre fram). Men riksdagen är den aktör som står högst i hierarkin. Hela det svenska statsskicket vilar på tanken om folksuveränitet, som betyder att det är folket som innehar all makt, det finns ingen högre auktoritet. Men är det så att hela folket får vara med och besluta om alla frågor som berör oss som samhälle? Nej, i Sverige har vi ett representativt statsskick. Det innebär att vi i återkommande val väljer representanter som fattar beslut (tex lagstiftar) åt oss i riksdagen. Riksdagens ska alltså representera hela folkets vilja. 
 +
 +__**Fri åsiktsbildning**__
 +
 +Fri åsiktsbildning innebär att människor fritt ska kunna uttrycka sina tankar, åsikter och idéer utan att staten stoppar eller förhindrar det. Utan fri åsiktsbildning kan ingen verklig demokrati fungera – det är nödvändigt att medborgare kan kritisera makthavare, föreslå förändringar och sprida information. Fri åsiktsbildning är alltså grunden för opinionsbildning och politisk debatt.
 +
 +__**Allmän och lika rösträtt**__
 +
 +Allmän och lika rösträtt betyder att alla myndiga medborgare har rätt att rösta – och att varje röst väger lika tungt. Ingen får ha fler röster än någon annan, och ingen grupp får uteslutas från att delta. Detta är en av de mest avgörande principerna i en demokrati, eftersom den garanterar att makten ytterst kommer från folket och inte är förbehållen en elit.
  
 __**Parlamentariskt statsskick**__ __**Parlamentariskt statsskick**__
Rad 37: Rad 51:
  
 Det sista stycket i 1 § syftar på en mycket viktig princip, legalitetsprincipen. Det handlar om att den offentliga makten (regeringen och dess myndigheter) inte får agera utan stöd i lag. Det enklaste exemplet att prata om är att polis inte får gripa en medborgare utan tydligt lagstöd.  Det sista stycket i 1 § syftar på en mycket viktig princip, legalitetsprincipen. Det handlar om att den offentliga makten (regeringen och dess myndigheter) inte får agera utan stöd i lag. Det enklaste exemplet att prata om är att polis inte får gripa en medborgare utan tydligt lagstöd. 
 +
 +{{:konstitutionellraett:1_.png?direct&600|}}
  
 === Objektivitetsprincipen === === Objektivitetsprincipen ===
-I 1 kap. 9 § nämns en viktigt princip för hur det offentliga ska utföra sina arbetsuppgifter. +I 1 kap. 9 § nämns en viktigt princip för hur det offentliga ska utföra sina arbetsuppgifter (vi såg att detta var en del av begreppet rättssäkerhet). 
  
 > 9 §   Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga > 9 §   Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga
  • konstitutionellraett/statsskick1.1756907134.txt.gz
  • Senast uppdaterad: 2025/09/03 13:45
  • av anders