Skillnader

Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.

--- konstitutionellraett:statsorgan [2025/09/01 10:11] – anders
+++ konstitutionellraett:statsorgan [2025/09/09 08:38] (aktuell) – [Regering] anders
@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-====== Statsorganen – makt och ansvar ======
+====== Aktörer – makt och ansvar ======
-[[konstitutionellraett:intro1|Konstitutionell rätt]] - [[konstitutionellraett:statsorgan|Statsorganen – makt och ansvar]] - [[konstitutionellraett:lagstiftning1|Lagstiftning, normhierarki och rättskällor]] - [[allmanrattslara1|Allmän rättslära]]
+[[konstitutionellraett:intro1|Konstitutionell rätt]] - [[konstitutionellraett:rattsfilosofi1|Rättsfilosofi]] - [[konstitutionellraett:rattsstat|Rättsstaten]] - [[konstitutionellraett:statsskick1|Det svenska statsskicket]] - [[konstitutionellraett:gfr1|Rättigheter]] - [[konstitutionellraett:statsorgan|Aktörer – makt och ansvar]] - [[konstitutionellraett:lagstiftning1|Rättskällor och lagstiftningsprocess]]
 ----
-===== Legitimitet och rättsfilosofi =====
-I förra avsnittet såg vi vilka offentliga aktörer (statsorgan) som finns i Sverige – riksdag, regering, domstolar och myndigheter. Dessa finns därför att vi som samhälle i regeringsformen har bestämt att de ska existera, vilken funktion de ska fylla och vilken sorts makt de ska ha.
-Innan vi tittar närmare på varje aktör behöver vi reda ut begreppet offentlig makt och dess legitimitet.
-Med offentlig makt menar vi den auktoritet vi tillsammans har valt att erkänna för att skapa ordning, rättvisa och gemensamma spelregler i det samhälle vi delar. Legitimitet handlar om varför denna makt accepteras av medborgarna – varför vi tycker att det är rätt och rimligt att lyda de beslut som staten fattar.
-För att förstå hur man har resonerat om offentlig makt och legitimitet behöver vi titta på några av de viktigaste filosoferna och deras teorier. Ett begrepp dessa filsofer använde för att diskutera dessa begrepp på var samhällskontrakt.
->Samhällskontraktet är en teoretisk idé om att människor gemensamt ger staten makt i utbyte mot skydd och ordning. Det är en filosofisk grundtanke om varför staten överhuvudtaget har rätt att styra.
-Vad samhällskontraktet ska innehålla och hur den offentliga makten ska fördelas har förstås inget givet svar och olika tänkare har resonerat väldigt olika om hur man ska fördela makten, med väldigt olika förklaringar. Vi ska mycket kortfattat titta på några få principer som introducerats historiskt och som delvis gäller för vår tid.
-==== Folksuveränitet – Jean-Jacques Rousseau ====
-Begreppet folksuveränitet betyder att all legitim makt ytterst kommer från folket. Rousseau menade att människor ingår ett samhällskontrakt med varandra: vi ger staten makt att styra, men bara på villkor att den gör det för det gemensamma bästa. Missbrukar staten sin makt har folket rätt att förändra eller avskaffa den. Denna idé är tydligt inskriven i RF 1:1 ("All offentlig makt i Sverige utgår **från folket**").
-I Sverige är detta begrepp källan till svensk offentlig makts legitimitet. Varför ska vi som medborgare lyda den offentliga makten? För att makten kommer från oss själv.
-==== Maktdelningsläran – Montesquieu====
-Maktdelningsläran är tanken att makten måste delas mellan olika organ – lagstiftande, verkställande och dömande – som är jämbördiga och oberoende av varandra. På så sätt kan de kontrollera varandra och förhindra maktmissbruk.
-I Sverige har vi något som påminner om detta, men skillnaden är viktig: här gäller folksuveränitet, och riksdagen är högst i maktordningen. Regering och domstolar är bundna av de lagar riksdagen beslutar om.
-Maktdelningsläran förutsätter att lagstiftande (riksdag), verkställande (regeringen) och dömande (domstolar) makt alla har makt över varandra på ett eller annat sätt.
 ===== Offentliga aktörer =====
 Nu ska vi titta på några utvalda offentliga aktörer och kort vad deras makt består av. Detta kommer bli en kort översikt.
@@ Rad 36: / Rad 13: @@
 Makten att lagstifta kallas **normgivningsmakt** (norm = rättsregel)
 ==== Regering ====
-Regeringen styr landet och leder den statliga förvaltningen. Den arbetar med att genomföra riksdagens beslut, men har också initiativrätt – den kan föreslå nya lagar eller ändringar. Regeringen ansvarar för utrikespolitiken, beslutar om förordningar (mer detaljerade regler under lagarna) och kan utlysa extra val. Regeringen består av statsministern och statsråden (ministrarna), och den måste ha riksdagens förtroende för att kunna sitta kvar.
+Regeringen styr landet och leder den statliga förvaltningen. Den arbetar med att genomföra riksdagens beslut, men har också initiativrätt – den kan föreslå nya lagar eller ändringar. Regeringen ansvarar för utrikespolitiken, beslutar om förordningar (mer detaljerade regler under lagarna) och kan utlysa extra val. Regeringen består av statsministern och statsråden (ministrarna), och den måste ha riksdagens förtroende för att kunna sitta kvar. Om riksdagen inte längre har förtroende för den förda politiken kan riksdagen väcka ett misstroendevotum (då röstar man i riksdagen om att "sparka" en minister eller statsministern - om en majoritet rösta för lyckas misstroendeförklaringen).
 Regeringens makt att styra kallas för **verkställande makt**. Regeringen besitter faktiskt också normgivningsmakt (deras rättsregel kallas förordning och det kommer vi läsa mer om i juridik 2).
@@ Rad 48: / Rad 25: @@
 Domstolens makt kallas för **dömande makt**.
+==== Statschef====
+Sverige är en monarki, vilket betyder att vi har en kung eller drottning som statschef. Vem som blir statschef regleras i successionsordningen, en av våra grundlagar. Där finns bestämmelserna om tronföljden, alltså i vilken ordning medlemmar av kungahuset kan ärva tronen.
+Statschefen har en ceremoniell och representativ roll. Det innebär att kungen eller drottningen inte deltar i politiska beslut. Statschefen är en symbol för landet och representerar Sverige både i högtidliga sammanhang och internationellt.
 ==== Offentlig makt ====
@@ Rad 55: / Rad 36: @@
 {{:konstitutionellraett:makt.png?400|}}