Skillnader

Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.

--- konstitutionellraett:normgivningsmakt [2024/09/10 07:51] – [Ändra grundlag] anders
+++ konstitutionellraett:normgivningsmakt [2024/09/13 11:16] (aktuell) – anders
@@ Rad 65: / Rad 65: @@
 Utöver det kan även riksdagen delegera områden till regeringen (så länge det inte är riksdagens obligatoriska områden).
-Vad restkompetensen uttryckligen är går inte att läsa i 8:7 utan man måste titta i 8:2. Det som inte står som riksdagens normgivningsmakt är regeringens (det kallas att man läser regeln motsatsvis). Vi har redan varit inne på vad det rör sig om för regler, neutrala och positiva regler (avgift på museum och bidrag).
+Vad restkompetensen uttryckligen är går inte att läsa i 8:7 utan man måste titta i 8:2, där står det att riksdagen har att bestämma över betungande offentlig rätt ("förhållanden som avser ingrepp" står det i lagen). Det betyder att offentlig rätt som inte "avser ingrepp" kan bestämmas av regeringen, enligt RF 8:7. I 8:7 står det att regeringen får, utöver ex. det som står i 3 § bestämma om sådant som inte måste bestämmas av riksdag. Det som inte står som riksdagens normgivningsmakt är regeringens restkompetens. Vi har redan varit inne på vad det rör sig om för regler, neutrala och positiva regler (avgift på museum och bidrag).
 Utöver dessa områden kan regeringen meddela förordningar om riksdagen delegerar normgivningsmakten (aldrig det obligatoriska området, civilrätt).
@@ Rad 82: / Rad 82: @@
   - Två likalydande beslut i riksdagen: Först måste riksdagen anta ett förslag om ändring av grundlagen. Detta beslut görs vilande.
-  -
   - Mellanliggande riksdagsval: Efter det första beslutet hålls ett allmänt riksdagsval. Den nyvalda riksdagen måste sedan fatta samma beslut om grundlagsändringen.
-  -
   - Nio månaders frist: Det måste gå minst nio månader mellan att förslaget först presenterades och valet.
-  -
+  - Möjlighet till folkomröstning (alltså inte ett krav): Om minst en tiondel av riksdagens ledamöter kräver det, och minst en tredjedel av ledamöterna stödjer kravet, hålls en folkomröstning där medborgarna får säga sitt om ändringen.
-  - Möjlighet till folkomröstning: Om minst en tiondel av riksdagens ledamöter kräver det, och minst en tredjedel av ledamöterna stödjer kravet, hålls en folkomröstning där medborgarna får säga sitt om ändringen.
 Genom dessa steg säkerställs att ändringar av grundlagen inte sker utan bred politisk förankring och möjlighet till offentlig debatt och inflytande.