Skillnader

Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.

--- konstitutionellraett:normgivningsmakt [2024/08/12 09:16] – [Normgivningsmakt] anders
+++ konstitutionellraett:normgivningsmakt [2024/09/13 11:16] (aktuell) – anders
@@ Rad 65: / Rad 65: @@
 Utöver det kan även riksdagen delegera områden till regeringen (så länge det inte är riksdagens obligatoriska områden).
-Vad restkompetensen uttryckligen är går inte att läsa i 8:7 utan man måste titta i 8:2. Det som inte står som riksdagens normgivningsmakt är regeringens (det kallas att man läser regeln motsatsvis). Vi har redan varit inne på vad det rör sig om för regler, neutrala och positiva regler (avgift på museum och bidrag).
+Vad restkompetensen uttryckligen är går inte att läsa i 8:7 utan man måste titta i 8:2, där står det att riksdagen har att bestämma över betungande offentlig rätt ("förhållanden som avser ingrepp" står det i lagen). Det betyder att offentlig rätt som inte "avser ingrepp" kan bestämmas av regeringen, enligt RF 8:7. I 8:7 står det att regeringen får, utöver ex. det som står i 3 § bestämma om sådant som inte måste bestämmas av riksdag. Det som inte står som riksdagens normgivningsmakt är regeringens restkompetens. Vi har redan varit inne på vad det rör sig om för regler, neutrala och positiva regler (avgift på museum och bidrag).
 Utöver dessa områden kan regeringen meddela förordningar om riksdagen delegerar normgivningsmakten (aldrig det obligatoriska området, civilrätt).
 Det finns vissa hinder vid delegationen dock, som går att utläsa i 8:3 – riksdagen får aldrig delegera regler som handlar om andra straffrättsliga påföljder än böter, regler om skatt (förutom tull) och aldrig regler rörande konkurs och utsökning.
-{{:normriks.png?200 |}}
+{{:normriks.png?200|}}
-{{:normreger.png?200 |}}
+{{:normreger.png?200|}}
+==== Ändra grundlag ====
+Att ändra en grundlag i Sverige är en mer komplicerad och långsam process än att stifta eller ändra vanliga lagar. Detta beror på att grundlagen utgör grunden för hela rättsordningen och därför kräver större stabilitet och långsiktighet. Tanken är att förhindra att grundlagen ändras för snabbt eller för lättvindigt, vilket säkerställer att ändringar sker med bred politisk enighet och eftertanke.
+Processen för att ändra en grundlag innebär flera steg som ger både politiker och allmänheten tid att reflektera över och diskutera förslaget. Genom att kräva ett riksdagsval mellan besluten ges väljarna en chans att indirekt påverka genom att rösta fram en ny riksdag som kan godkänna eller förkasta ändringen.
+Grundlagens regler ger också möjlighet till en folkomröstning, vilket stärker det demokratiska inflytandet ytterligare. Här är huvudstegen i processen:
+  - Två likalydande beslut i riksdagen: Först måste riksdagen anta ett förslag om ändring av grundlagen. Detta beslut görs vilande.
+  - Mellanliggande riksdagsval: Efter det första beslutet hålls ett allmänt riksdagsval. Den nyvalda riksdagen måste sedan fatta samma beslut om grundlagsändringen.
+  - Nio månaders frist: Det måste gå minst nio månader mellan att förslaget först presenterades och valet.
+  - Möjlighet till folkomröstning (alltså inte ett krav): Om minst en tiondel av riksdagens ledamöter kräver det, och minst en tredjedel av ledamöterna stödjer kravet, hålls en folkomröstning där medborgarna får säga sitt om ändringen.
+Genom dessa steg säkerställs att ändringar av grundlagen inte sker utan bred politisk förankring och möjlighet till offentlig debatt och inflytande.
+====== Att kunna ======
+  * Känna till de olika föreskrifterna och vilken nivå de skapas på och hur grundlag ändras.
+  * Beskriva hur normgivningsmakten är fördelad i Sverige.