Skillnader

Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.

--- konstitutionellraett:lagstiftning1 [2025/09/03 13:37] – [Lagstiftningsprocessen – hur en lag blir till] anders
+++ konstitutionellraett:lagstiftning1 [2026/09/03 08:30] (aktuell) – [Lagstiftningsprocessen – hur en lag blir till] anders
@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-====== Lagstiftning, normhierarki och rättskällor ======
+====== Rättskällor och lagstiftningsprocess ======
-[[konstitutionellraett:intro1|Konstitutionell rätt]] - [[konstitutionellraett:rattsfilosofi1|Rättsfilosofi]] - [[konstitutionellraett:rattsstat|Rättsstaten]] - [[konstitutionellraett:statsskick1|Det svenska statsskicket]] - [[konstitutionellraett:statsorgan|Aktörer – makt och ansvar]] - [[konstitutionellraett:lagstiftning1|Lagstiftning, normhierarki och rättskällor]]
+[[konstitutionellraett:intro1|Konstitutionell rätt]] - [[konstitutionellraett:rattsfilosofi1|Rättsfilosofi]] - [[konstitutionellraett:rattsstat|Rättsstaten]] - [[konstitutionellraett:statsskick1|Det svenska statsskicket]] - [[konstitutionellraett:statsorgan|Aktörer – makt och ansvar]] - [[konstitutionellraett:lagstiftning1|Rättskällor och lagstiftningsprocess]]
@@ Rad 7: / Rad 7: @@
 ===== Rättskällor =====
-Alla regler i ett samhälle är inte lika starka. I Sverige har vi en normhierarki, alltså en ordning där vissa regler står över andra. Det betyder att lägre regler alltid måste ha stöd i högre.
+Alla regler i ett samhälle är inte lika starka. I Sverige har vi en normhierarki, alltså en ordning där vissa regler står över andra. Det betyder att lägre regler alltid måste ha stöd i högre. En lag får inte strida mot grundlag, en föreskrift får inte strida mot lag etc.
+{{:konstitutionellraett:normhierarki.png?direct&400|}}
 **1. Grundlag**
@@ Rad 41: / Rad 43: @@
 När Sverige får en ny lag sker det inte på en gång. Processen är lång och noggrant reglerad i Regeringsformen. Den är uppbyggd så att nya regler ska bli genomtänkta, demokratiskt förankrade och rättssäkra.
-**Exempel – energidrycker:**
+**Exempel – lagstifta om förbud mot energidrycker:**
   - Socialdepartementet får i uppdrag att utreda frågan (direktiv).
@@ Rad 64: / Rad 66: @@
 Kommittén arbetar ofta i ett år eller mer. De träffar experter, samlar statistik, undersöker internationella exempel och skriver ett betänkande i form av en Statlig Offentlig Utredning (SOU). Dessa kan vara mycket omfattande, ibland flera hundra sidor.
-Varför? För att bygga ett seriöst beslutsunderlag. Lagstiftning får stora konsekvenser för samhället, så besluten måste vila på kunskap.
+Varför? För att bygga ett seriöst beslutsunderlag. Lagstiftning får stora konsekvenser för samhället, så besluten måste vila på ett genomtänkt underlag.
 **3. Remiss – synpunkter från andra**