konstitutionellraett:intro1

Skillnader

Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.

Länk till den här jämförelsesidan

Börjar med Föregående version.
Nästa version.		 Föregående version.
konstitutionellraett:intro1 [2025/09/01 10:28] – [Rättsstat] anderskonstitutionellraett:intro1 [2025/09/08 11:23] (aktuell) – [Konstitutionell rätt (juridik 1)] anders
Rad 1: Rad 1:
 ====== Konstitutionell rätt (juridik 1) ====== ====== Konstitutionell rätt (juridik 1) ======
  
-[[konstitutionellraett:intro1|Konstitutionell rätt]] - [[konstitutionellraett:statsorgan|Statsorganen – makt och ansvar]] - [[konstitutionellraett:lagstiftning1|Lagstiftning, normhierarki och rättskällor]] - [[allmanrattslara1|Allmän rättslära]]+[[konstitutionellraett:intro1|Konstitutionell rätt]] - [[konstitutionellraett:rattsfilosofi1|Rättsfilosofi]] - [[konstitutionellraett:rattsstat|Rättsstaten]] - [[konstitutionellraett:statsskick1|Det svenska statsskicket]] - [[konstitutionellraett:gfr1|Rättigheter]] - [[konstitutionellraett:statsorgan|Aktörer – makt och ansvar]] - [[konstitutionellraett:lagstiftning1|Rättskällor och lagstiftningsprocess]]
  
 ---- ----
Rad 7: Rad 7:
 ====== Introduktion  ====== ====== Introduktion  ======
  
-Välkommen till juridik 1. I detta första moment ska du få läsa om ett moment som heter **konstitutionell rätt**. Det är ett område som, om du läser juridik i årskurs 2 och 3, kommer att fördjupa dig. Anledningen till att vi börjara här är att reglerna i detta moment lägger grunden för all annan juridik. +Välkommen till juridik 1. I detta första moment ska du få läsa om ett moment som heter **konstitutionell rätt**. Det är ett område som, om du läser juridik i årskurs 2 och 3, kommer att fördjupa dig. Anledningen till att vi börjar här är att reglerna i detta moment lägger grunden för all annan juridik. 
  
  
-Ordet konstitution kan till exempel betyda "grundläggande egenskaper" eller kort och gott, "grundlag". Båda definitionerna ger en fingervisning om vad det handlar om - regler som är grundläggande. På något sätt skiljer sig dessa normer från övriga regler (som t ex lag). Konstitutionell rätt handlar grundläggande spelregler för makten i vårt samhälle.+Ordet **konstitution** kan till exempel betyda "grundläggande egenskaper" eller kort och gott, "grundlag". Båda definitionerna ger en fingervisning om vad det handlar om - regler som är grundläggande. På något sätt skiljer sig dessa normer från övriga regler (som t ex lag). Konstitutionell rätt handlar grundläggande spelregler för makten i vårt samhälle.
  
  
Rad 16: Rad 16:
 I denna första del av konstitutionell rätt kommer vi titta på några grundläggande delar, som handlar om fördelning av makt, statens organ och vilka befogenheter dessa har samt lagstiftningsmakten. I denna första del av konstitutionell rätt kommer vi titta på några grundläggande delar, som handlar om fördelning av makt, statens organ och vilka befogenheter dessa har samt lagstiftningsmakten.
  
-Nedan följer några exempel på frågor som skulle kunna besvaras inom den konstitutionella rätten (detta är bara en litet urval):+Nedan följer några exempel på frågor som skulle kunna besvaras inom den konstitutionella rätten (detta är bara ett litet urval):
  
  
Rad 34: Rad 34:
   * **yttrandefrihetsgrundlag** - skyddar rätten att sända radio och tv och att publicera texter, bilder och filmer på internet   * **yttrandefrihetsgrundlag** - skyddar rätten att sända radio och tv och att publicera texter, bilder och filmer på internet
  
-Dessa grundlagar kallas med andra ord för "konstitution" eller den svenska konstitution. När man talar om ett lands konstitution är det frågor om hur landet styrs och vilka grundläggande rättsliga principer som gäller man menar. Historisk har man använt begreppet **samhällskontrakt** för att prata om samma typ av frågor, alltså konkret hur makten ska utövas, fördelas och begränsas i ett land. +Dessa grundlagar kallas med andra ord för "konstitution" eller den svenska konstitution. När man talar om ett lands konstitution är det frågor om hur landet styrs och vilka grundläggande rättsliga principer som gäller man menar. Historiskt har man använt begreppet **samhällskontrakt** för att prata om samma typ av frågor, alltså konkret hur makten ska utövas, fördelas och begränsas i ett land. 
  
 Nedan står det lite mer om dessa grundlagar.  Nedan står det lite mer om dessa grundlagar. 
Rad 46: Rad 46:
 RF är grunden för hela det svenska statsskicket. Den skyddar demokratin, begränsar den offentliga makten och garanterar att lagar och beslut följer rättssäkra principer. Utan RF skulle vi sakna tydliga regler för hur makten fördelas och kontrolleras. RF är grunden för hela det svenska statsskicket. Den skyddar demokratin, begränsar den offentliga makten och garanterar att lagar och beslut följer rättssäkra principer. Utan RF skulle vi sakna tydliga regler för hur makten fördelas och kontrolleras.
  
- +Mer om RF och det svenska statsskicket [[statsskick1|här]]
- +
-=== Sveriges statsskick === +
- +
-Om vi börjar med att läsa den 1 § i regeringsform står det: +
- +
-> 1 §   All **offentlig makt** i Sverige utgår från folket. +
-> +
-> Den svenska **folkstyrelsen** bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett **representativt** och **parlamentariskt statsskick** och genom kommunal självstyrelse. +
-> +
-> Den offentliga makten utövas **under lagarna**. +
- +
-__**Demokrati och offentlig makt**__ +
- +
-Notera att ordet demokrati inte uttryckligen står utskrivet i 1 § RF. Men ryms ändå i den första meningen, "utgår från folket". Vidare nämns även att det ska råda allmän och lika rösträtt. Något som är avgörande för demokratin. Så även om ordet demokrati inte uttryckligen står med så är Sverige utan tvekan en demokrati. Men vad innebär **offentlig makt**? +
- +
- +
-//Offentlig makt är den auktoritet vi tillsammans har valt att erkänna, för att skapa ordning, rättvisa och gemensamma spelregler i det samhälle vi delar.// +
- +
-Det handlar alltså om att "vi" (folket) i regeringsform har bestämt att lägga makten att bestämma över oss själva på en rad aktörer. Dessa aktörer får sin legitimitet, alltså "rätten" att bestämma genom att vi, som folk, givit dessa aktörer den makten.  +
- +
-I korthet innebär det att **riksdagen**, som offentlig aktör, har rätt att bestämma lagstiftning som binder hela samhället. Riksdagen är alltså en (av flera) aktörer som utöver **offentlig makt**. Riksdagen är dock den viktigaste offentliga aktören. Det är här folkets vilja finns representerad.  +
- +
-__**Folkstyrelsen - representativt**__ +
- +
-I Sverige så finns det alltså flera offentliga aktörer (statsorgan) som utövar offentlig makt  (mer om dessa längre fram). Men riksdagen är den aktör som står högst i hierarkin. Hela det svenska statsskicket vilar på tanken om folksuveränitet, som betyder att det är folket som innehar all makt, det finns ingen högre auktoritet. Men är det så att hela folket får vara med och besluta om alla frågor som berör oss som samhälle? Nej, i Sverige har vi ett representativt statsskick. Det innebär att vi i återkommande val väljer representanter som fattar beslut (tex lagstiftar) åt oss i riksdagen. Riksdagens ska alltså representera hela folkets vilja.  +
- +
-__**Parlamentariskt statsskick**__ +
- +
-Om riksdagen går att placera högst av det offentliga aktörerna är det möjligt att resonera i termer av att regeringen kommer därefter. I begreppet "parlamentarism" så syftar man på ett system där ett parlament (riksdagen) bestämmer lagar, men den som styr landet är regeringen. Regeringen är dock beroende av riksdagens förtroende. Så i ett parlamentarisk statsskick så styr regeringen, men är underställda och måste följa riksdagens lagstiftning. Och om regeringen tappar riksdagens förtroende kan riksdagen misstroendeförklara regeringen (eller enskild minister). +
- +
-__**Under lagarna**__ +
- +
-Det sista stycket i 1 § syftar på en mycket viktig princip, legalitetsprincipen. Det handlar om att den offentliga makten (regeringen och dess myndigheter) inte får agera utan stöd i lag. Det enklaste exemplet att prata om är att polis inte får gripa en medborgare utan tydligt lagstöd.  +
- +
-=== Objektivitetsprincipen === +
-I 1 kap. 9 § nämns en viktigt princip för hur det offentliga ska utföra sina arbetsuppgifter.  +
- +
-> 9 §   Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga +
-> förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta  +
-> saklighet och opartiskhet.  +
- +
-Ovan ges uttryck för objektivitetsprincipen. Offentlig makt ska utövas så att alla behandlas lika inför lagen. Myndigheter, domstolar och andra offentliga aktörer måste vara sakliga och opartiska. Ingen får särbehandlas på grund av t.ex. religion, kön, hudfärg, ålder eller ekonomisk ställning, och beslut ska bygga på fakta och regler – inte personliga åsikter eller känslor. Detta är viktigt eftersom det garanterar att alla behandlas rättvist, skapar förtroende för det offentliga och minskar risken för korruption och godtycke. +
- +
-=== Offentliga aktörer === +
-I övrigt kan man i 1 kap RF läsa kort om de offentliga aktörerna (mer om dessa i nästa avsnitt).  +
- +
-> 4 §   Riksdagen är folkets främsta företrädare. +
-> +
-> 6 §   Regeringen styr riket. Den är ansvarig inför riksdagen.  +
-> +
-> 8 §   För rättskipningen finns domstolar och för den offentliga förvaltningen statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter +
- +
-I ovan tre lagrum hittar vi att det i Sverige finns, **riksdag**, **regering**, **myndigheter** och **domstolar** (som är en slags myndighet). +
- +
-=== Grundläggande fri- och rättigheter === +
-Regeringsformens andra kapitel innehåller en lista över viktiga fri- och rättigheter, t.ex. yttrandefrihet, demonstrationsfrihet, skydd mot kroppslig bestraffning och skydd för egendom. Dessa rättigheter är centrala i en demokrati och syftar till att begränsa det offentligas makt över individen. +
- +
-Skyddet gäller vertikalt – mot det allmänna (riksdag, regering, myndigheter, kommuner, domstolar och andra med myndighetsuppgifter) – och inte horisontellt mellan privatpersoner. Det innebär att enskilda medborgare får vissa garantier mot statens och myndigheternas agerande. +
- +
-Eftersom riksdagen är folkvald kan den lagstifta fritt inom grundlagens ramar, och vår främsta möjlighet att påverka är genom val vart fjärde år. Fri- och rättigheterna i 2 kap. fungerar därför som ett skyddsnät mot att riksdagen eller andra offentliga organ missbrukar sin makt. +
- +
-Skyddet i RF kompletteras av Europakonventionen och EU:s rättighetsstadga. Även om systemen liknar varandra kan omfattning och tolkning av rättigheter skilja sig beroende på rättskällor och praxis. +
- +
-Varför är det viktigt? +
-Det bevarar våra grundläggande friheter, stärker demokratin och skyddar medborgarna från godtyckliga eller orättvisa beslut från det allmänna. +
- +
-**Exempel 1 – Yttrandefrihet RF 2:1** +
- +
-__Med rättigheten__: Du kan öppet kritisera regeringen på sociala medier eller i en demonstration utan att riskera att bli straffad av staten. +
- +
-__Utan rättigheten__: Att skriva ett kritiskt inlägg om regeringen kan leda till att du grips, får böter eller fängelse. Tidningar och medier får inte publicera material som är negativt om de styrande. +
- +
-**Exempel 2 – Rörelsefrihet RF 2:8** +
- +
-__Med rättigheten__: Du kan resa fritt inom landet och välja var du vill bo eller arbeta. Du kan även lämna Sverige och återvända när du vill. +
- +
-__Utan rättigheten__: Staten kan hindra dig från att lämna din hemstad eller flytta till en annan del av landet. Du kan bli tvungen att be om tillstånd för att besöka släktingar i en annan region, och kan nekas om myndigheterna inte ”godkänner” resan. +
- +
----  +
- +
-I juridik 2 sker det en rejäl fördjupning i allt detta.+
  
 ==== Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlag ==== ==== Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlag ====
  
-I Sverige har vi två grundlagar som handlar om yttrandefrihet i olika medier: Tryckfrihetsförordningen (TF) och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). +I Sverige har vi två grundlagar som handlar om **yttrandefrihet i olika medier**: Tryckfrihetsförordningen (TF) och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Båda skyddar vår rätt att uttrycka åsikter och sprida information, men de gäller i olika sammanhang.
-Båda skyddar vår rätt att uttrycka åsikter och sprida information, men de gäller i olika sammanhang.+
  
 TF gäller tryckta medier som tidningar, böcker och tidskrifter. Den slår fast att vi får skriva och sprida information fritt utan att myndigheterna kan förhandsgranska (censurera) det vi vill publicera. I TF finns också **offentlighetsprincipen** – en unik svensk regel som ger alla rätt att ta del av offentliga handlingar hos myndigheter. Det gör att vi kan granska makten och se hur beslut fattas. TF gäller tryckta medier som tidningar, böcker och tidskrifter. Den slår fast att vi får skriva och sprida information fritt utan att myndigheterna kan förhandsgranska (censurera) det vi vill publicera. I TF finns också **offentlighetsprincipen** – en unik svensk regel som ger alla rätt att ta del av offentliga handlingar hos myndigheter. Det gör att vi kan granska makten och se hur beslut fattas.
Rad 146: Rad 64:
 ==== Successionsordningen  ==== ==== Successionsordningen  ====
  
-Successionsordningen (SO) är en av Sveriges fyra grundlagar och bestämmer vem som ska ärva tronen och bli statschef. Den slår fast att Sverige är en monarki och att statschefen är kung eller drottning. Sedan 1980 gäller full kognatisk tronföljd, vilket betyder att det äldsta barnet ärver tronen oavsett kön.+Successionsordningen (SO) är en av Sveriges fyra grundlagar och bestämmer vem som ska ärva tronen och bli **statschef**. Den slår fast att Sverige är en monarki och att statschefen är kung eller drottning. Sedan 1980 gäller full //kognatisk// tronföljd, vilket betyder att det äldsta barnet ärver tronen oavsett kön. Statschefen i Sverige har idag en mycket begränsad roll och innehar ingen reell makt. Monarkens befogenheter är i huvudsak ceremoniella och representativa.
  
 **Varför är den viktig?** **Varför är den viktig?**
Rad 152: Rad 70:
 SO säkerställer en tydlig och fredlig ordning för vem som blir statschef. Utan den skulle det kunna uppstå konflikter om vem som har rätt till tronen, vilket kan skapa politisk osäkerhet. SO säkerställer en tydlig och fredlig ordning för vem som blir statschef. Utan den skulle det kunna uppstå konflikter om vem som har rätt till tronen, vilket kan skapa politisk osäkerhet.
  
-====== Rättsstat ====== 
-En rättsstat betyder att alla – både medborgare och myndigheter – måste följa lagarna. Ingen står över lagen. Det är en av de viktigaste grunderna i en demokrati. Två centrala principer i den svenska rättsstaten är legalitetsprincipen och objektivitetsprincipen. 
- 
-**Legalitetsprincipen** 
- 
-Legalitetsprincipen innebär att all offentlig makt måste ha stöd i lag. Myndigheter och domstolar får alltså inte fatta beslut eller införa regler hur som helst, utan bara om det finns lagstöd för det. 
- 
-**Exempel**: 
- 
-  * En kommun kan inte införa en ”hundskatt” om det inte finns stöd i lag. 
-  * Polisen kan inte införa egna regler för vad som är förbjudet – det måste stå i lagen. 
- 
-Legalitetsprincipen skyddar medborgarna mot godtycke och gör att vi kan förutse vilka regler som gäller. 
- 
-**Objektivitetsprincipen** 
- 
-Objektivitetsprincipen betyder att myndigheter och domstolar måste vara sakliga och opartiska. Alla människor ska behandlas lika inför lagen, oavsett kön, etnicitet, religion, namn eller bakgrund. 
- 
-**Exempel**: 
- 
-  * En tjänsteman på Skatteverket får inte ge avdrag till vissa personer men neka andra i samma situation. 
-  * En domare får inte döma strängare bara för att hen ogillar en viss person. 
  
-Objektivitetsprincipen skyddar mot diskriminering och godtyckliga beslut. 
  • konstitutionellraett/intro1.1756722535.txt.gz
  • Senast uppdaterad: 2025/09/01 10:28
  • av anders