Skillnader
Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.
| Börjar med Föregående version. Nästa version. | Föregående version. | ||
| immaterialraett:varumaerkesraett [2024/03/06 14:52] – [Varumärkesrätt] anders | immaterialraett:varumaerkesraett [2026/03/11 14:43] (aktuell) – [Introduktion] anders | ||
|---|---|---|---|
| Rad 6: | Rad 6: | ||
| ===== Introduktion ===== | ===== Introduktion ===== | ||
| - | Varumärken och firma kallas gemensamt för kännetecken. Ett varumärke | + | Varumärken |
| - | Ett företags varumärke | + | Varumärken kallas också för kännetecken och syftar alltså till att identifiera en produkt |
| - | Ensamrätt enligt varumärkeslagen (VmL) och firmalagen | + | * **Utpekandefunktion** (ursprung) - visa att en vara har sitt ursprung i ett visst företag. |
| + | **Ex.** man vet att iPhone har en koppling till Apple, vilket påverkar köpet. | ||
| + | * **Individualiseringsfunktionen** - kunden kan peka ut den vara man vill ha (även utan att känna ursprunget). | ||
| + | **Ex.** Även om man inte vet att Apple ligger bakom iPhone, så känner man till iPhone skiljer på den tydligt från andra mobiler. | ||
| + | * **Garantifunktionen** - kunden förväntar sig något av varan (kvalitet, status, rykte). | ||
| + | **Ex.** när man köper iPhone så förväntar man sig viss kvalitet och det kommer med typ av status etc. | ||
| + | |||
| + | Ett företags varumärke kan representera mycket stora värden. Det sker en viktig kommunikation mellan näringsidkare och deras konsumenter och ofta investeras stora pengar i att stärka och sticka ut med sitt kännetecken. Med varumärket byggs en image och ett rykte upp, ett renommé. | ||
| + | |||
| + | Ensamrätt enligt varumärkeslagen (VmL) syftar till att förhindra att kunder förväxlar olika näringsidkares varor och firmanamn. Lagarna skyddar företag som investerat i sina kännetecken mot andra som försöker snylta på deras goda rykte. För konsumenten blir det en viktig funktion, då man kan skilja mellan olika produkter och tjänster genom dess kännetecken. | ||
| ===== Skyddsobjekt ===== | ===== Skyddsobjekt ===== | ||
| Rad 21: | Rad 30: | ||
| Registrering av varumärke sker hos Patent- och registreringsverket (PRV) och ger ensamrätt att använda varumärket i hela landet. Vid ansökan ska det sökta märket beskrivas med text eller bild och de olika varuklasser som man vill ha skydd inom anges. Det finns 45 olika klasser (se bild bredvid), där klass 1–34 är klasser av varor och 35–45 är klasser av tjänster. | Registrering av varumärke sker hos Patent- och registreringsverket (PRV) och ger ensamrätt att använda varumärket i hela landet. Vid ansökan ska det sökta märket beskrivas med text eller bild och de olika varuklasser som man vill ha skydd inom anges. Det finns 45 olika klasser (se bild bredvid), där klass 1–34 är klasser av varor och 35–45 är klasser av tjänster. | ||
| + | === Villkor för registrering === | ||
| + | Enligt VmL 2:4 får ett varumärke inte registreras om det enbart består av formen på en vara eller andra egenskaper som är väsentliga för varans funktioner och som konsumenterna förväntar sig även från konkurrenternas produkter. Detta innebär att om en produkts design är direkt kopplad till dess funktionella egenskaper, eller tekniska reslutat, kan den inte skyddas som ett varumärke. | ||
| + | |||
| + | **Exempel** | ||
| + | * En skosula med ortopedisk form och en rem i form av bokstaven ' | ||
| + | * Lego-klossens form, som tjänar en teknisk funktion genom dess fästanordningar, | ||
| + | * Rubiks kub, som utgör ett tredimensionellt vridbart pussel, har en teknisk funktion som inte tillåter varumärkesregistrering. Detta eftersom registreringen skulle hindra andra från att använda liknande tredimensionella pusselkonstruktioner. | ||
| + | |||
| + | Varumärket måste ha särskiljningsförmåga för att kunna registreras. | ||
| + | |||
| + | === Hinder för registrering === | ||
| + | == Absoluta hinder == | ||
| + | I **VmL 2:7** lyfts en rad absoluta hinder för registrering. Detta innebär att varumärken som kan anses olämpliga på grund av att de strider mot grundläggande värden i samhället, exempelvis genom att vara stötande, rasistiska, eller på annat sätt oacceptabla, | ||
| + | |||
| + | Bestämmelsen tar även upp kännetecken som kan vilseleda konsumenter avseende varans eller tjänstens art, kvalitet, geografiskt ursprung, eller andra relevanta egenskaper. Ett kännetecken som får konsumenten att tro något felaktigt om produkten det representerar är oacceptabelt. Det kan röra sig om missuppfattningar gällande produkternas ursprung, kvalitet, eller till och med deras funktion. | ||
| + | |||
| + | Bestämmelsen lyfter vidare varumärken som innehåller eller efterliknar officiella statliga, internationella, | ||
| + | |||
| + | == Relativa hinder == | ||
| + | I **2:8 VmL** tas några relativa hinder upp. Dessa består av annan immaterialrätt som hindrar registrering. Bland annat om ett varumärke som är identiskt med eller liknar ett äldre varukännetecken kan leda till förväxling. Skyddet gäller inte bara identiska varumärken utan även de som liknar varandra till den grad att det kan uppstå förväxling bland konsumenterna. Ett exempel på detta kan vara när ett nytt varumärke " | ||
| + | |||
| + | En viktig aspekt här är att även varumärken som är väl inarbetade inom en väsentlig del av landet kan utgöra hinder. Ett exempel är varumärket "Taxi Stockholm", | ||
| + | |||
| + | Enligt **2:10 VmL** kan det även föreligga hinder om varumärke krockar med företagsnamn, | ||
| + | |||
| + | Till exempel, om ett nytt varumärke " | ||
| + | |||
| + | Ett varumärke som är eller innehåller ett skyddat efternamn eller ett allmänt känt konstnärsnamn får inte registreras om det kan medföra nackdel för namnbäraren, | ||
| + | |||
| + | Ett varumärke som innehåller en bild som klart identifierar en nu levande person kan anses integritetskränkande och därmed inte godkännas för registrering. | ||
| + | |||
| + | Till sist finns bestämmelse om kränkning av upphovsrätt, | ||
| + | |||
| + | Samtliga är relativa, vilket innebär att de går att registrera om innehavaren av den äldre immaterialrätten går med på det, **2:11 VmL**. | ||
| ==== Inarbetning ==== | ==== Inarbetning ==== | ||
| Enligt VmL 1:7 kan ett varumärke även få skydd genom att det har inarbetatas. Det innebär att varumärket ska få skydd ”om det här i landet inom en betydande del av den krets till vilken det riktar sig (omsättningskretsen) är känt som beteckning för de varor eller tjänster som tillhandahålls under kännetecknet.” | Enligt VmL 1:7 kan ett varumärke även få skydd genom att det har inarbetatas. Det innebär att varumärket ska få skydd ”om det här i landet inom en betydande del av den krets till vilken det riktar sig (omsättningskretsen) är känt som beteckning för de varor eller tjänster som tillhandahålls under kännetecknet.” | ||
| Rad 37: | Rad 80: | ||
| ==== Särskiljningsförmåga ==== | ==== Särskiljningsförmåga ==== | ||
| - | Kravet på särskiljningsförmåga handlar om att konsumenten ska ha möjlighet att skilja | + | **Särskiljningsförmåga** är en central princip inom varumärkesrätten och avser ett varumärkes förmåga |
| - | En viktig skillnad från t ex upphovsrättens verkshöjd | + | Särskiljningsförmågan kan vara **ursprunglig** |
| + | |||
| + | 1. **Ursprunglig särskiljningsförmåga** innebär att varumärket i sig – oberoende av användning – är tillräckligt distinktivt för att fungera som en identifierare för varor eller tjänster. Detta kan vara fallet med påhittade ord, originella logotyper eller andra unika grafiska representationer. Ett exempel på ett varumärke med ursprunglig | ||
| + | |||
| + | 2. **Förvärvad särskiljningsförmåga**, | ||
| + | |||
| + | I båda fallen är nyckeln att varumärket fungerar som en indikator för varornas eller tjänsternas kommersiella ursprung och därmed skiljer dem från konkurrenternas erbjudanden. Förvärvad särskiljningsförmåga kräver dock bevis på att varumärket faktiskt | ||
| Särskiljningsförmågan ska avgöras genom en tankekonstruktion (likt den i patenträtt och mönsterskydd). Man föreställer sig en normalt informerad och uppmärksam genomsnittskonsument och dennas uppfattning om varumärkets särskiljningsförmåga. Genomsnittskonsumenten är i princip den målgrupp varan eller tjänsten riktas emot, det handlar alltså inte om alla konsumenter på marknaden. | Särskiljningsförmågan ska avgöras genom en tankekonstruktion (likt den i patenträtt och mönsterskydd). Man föreställer sig en normalt informerad och uppmärksam genomsnittskonsument och dennas uppfattning om varumärkets särskiljningsförmåga. Genomsnittskonsumenten är i princip den målgrupp varan eller tjänsten riktas emot, det handlar alltså inte om alla konsumenter på marknaden. | ||
| - | === Ursprunglig och förvärvad särskiljningsförmåga === | ||
| - | Man skiljer mellan ursprunglig och förvärvad särskiljningsförmåga. Den ursprungliga uppfyller kravet på särskiljning omedelbart och kan därför direkt få skydd genom t ex registrering. Men varumärken som inte uppfyller kravet på ursprunglig särskiljningsförmåga kan förvärva den genom att varumärket inarbetas och till slut blir så tydligt skilt från andra produkter. Kexchoklad är ett exempel på ett varumärke som uppnått förvärvad särskiljningsförmåga. I registreringsfasen måste dock den som ansöker visa att det inte längre bara handlar om en beskrivning av produkten. Detta kan t ex ske genom marknadsundersökningar. | ||
| ==== Ensamrättens omfång ==== | ==== Ensamrättens omfång ==== | ||
| Rad 66: | Rad 113: | ||
| - Ingen särskild anledning | - Ingen särskild anledning | ||
| + | ==== Fri användning ==== | ||
| + | |||
| + | **Privat användning** | ||
| + | |||
| + | I 1:10 VmL behandlas intrång, men det framgår i första stycket att intrång förutsätter att någon använder varumärket i näringsverksamhet. Varumärken får användas privat utan innehavarens tillstånd, eftersom varumärkesrätt endast förbjuder användning inom näringsverksamhet. Det innebär att om användningen inte syftar till att generera vinst, såsom att trycka ett känt varumärke på en tröja för personligt bruk, faller det utanför varumärkesrättens skydd. Däremot är det inte tillåtet att sälja eller på annat sätt kommersialisera dessa produkter. | ||
| + | |||
| + | |||
| + | **God affärssed** | ||
| + | |||
| + | I 1:11 nämns några undantag till ensamrätten (som beskrivs i 1:10 VmL). Ensamrätten till ett varumärke begränsas av **god affärssed** och ger inte skydd för delar av varumärke utan särskiljningsförmåga (klister i Karlssons klister kan inte på egen hand anses ha särskiljningsförmåga - det är kombinationen som ger effekt). | ||
| + | |||
| + | Detta innebär även att användning av ett personnamn, adress, eller information om en produkt eller tjänsts egenskaper inom näringsverksamhet inte automatiskt utgör ett intrång, så länge det sker i överensstämmelse med god affärssed. | ||
| + | |||
| + | En person som heter Max kan använda sitt namn i näringsverksamhet. Skulle det dock röra sig att man driver en hamburgerkedja så skulle det antagligen inte anses som god affärssed. Men övriga varuklasser och potentiellt andra typer av restauranger skulle kanske vara möjliga. | ||
| + | |||
| + | Detta gäller även för jämförande reklam och användning av tecken som beskriver geografiskt ursprung. Sådan användning får inte strida mot marknadsföringslagen (mer om det i nästa moment). Denna reglering främjar en balans mellan varumärkesskydd och behovet av fri konkurrens, samt möjliggör en rimlig användning av språk och geografiska beteckningar inom näringslivet. | ||
| + | |||
| + | En bilreparatör, | ||
| + | |||
| + | **Konsumtionsprincpen** | ||
| + | |||
| + | I 1:12 VmL hittar vi en liknande regel som i upphovsrättslagen (den är dock mer invecklad på varumärkesrättens område). I korthet innebär den att en vara som sålts på marknaden får säljas vidare. Innehavare av varumärket kan inte stoppa andrahandshandel av t ex kläder. | ||
| ==== Tid för skydd och degenerering ==== | ==== Tid för skydd och degenerering ==== | ||
| Skyddet för varumärke som är registrerar gäller i 10 år och kan förlängas i all evighet. Däremot måste varumärket ha använts inom en femårsperiod. Varumärken som slutar användas och istället blir en vanlig beteckning på en typ av vara slutar att ha särskiljningsförmåga och kan inte skyddas längre, det kallas för degenerering. Se nedan en lista för saker som en gång i tiden var egna varumärken, | Skyddet för varumärke som är registrerar gäller i 10 år och kan förlängas i all evighet. Däremot måste varumärket ha använts inom en femårsperiod. Varumärken som slutar användas och istället blir en vanlig beteckning på en typ av vara slutar att ha särskiljningsförmåga och kan inte skyddas längre, det kallas för degenerering. Se nedan en lista för saker som en gång i tiden var egna varumärken, | ||