immaterialraett:upphovsraett

Skillnader

Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.

Länk till den här jämförelsesidan

Börjar med Föregående version.
Nästa version.		 Föregående version.
immaterialraett:upphovsraett [2024/02/15 12:05] – [Citat] andersimmaterialraett:upphovsraett [2026/02/17 20:44] (aktuell) – [Arbetstagare] anders
Rad 1: Rad 1:
 ====== Upphovsrätt ====== ====== Upphovsrätt ======
  
-[[immaterialraett:introduktion|Immaterialrätt]] - [[immaterialraett:upphovsraett|Upphovsrätt]] - [[immaterialraett:varumaerkesraett|Varumärkesrätt]] - [[immaterialraett:patentraett|Patenträtt]]+[[immaterialraett:introduktion|Immaterialrätt]] - [[immaterialraett:upphovsraett|Upphovsrätt]] - [[immaterialraett:varumaerkesraett|Varumärkesrätt]] - [[immaterialraett:patentraett|Patenträtt]] - [[immaterialraett:exempel|Rättsfall]]
  
  
Rad 8: Rad 8:
 ===== Introduktion ===== ===== Introduktion =====
  
 +Upphovsrätt skyddar **verk** (se mer om begreppet nedan). Den som skapat ett verk kallas **upphovsman**. 
  
 +När uppstår upphovsrätten? Det sker så fort ett verk har skapats. Det krävs inte att man registrerar verket. 
 +Den som skapat verket är också automatiskt upphovsman. Det kan vara så att man är flera, som då alla får upphovsrätt, 6 § URL. 
  
 +Upphovsrättsskyddet består sedan  under relativt lång tid. 70 år efter upphovsmannens död, 43 §. Det innebär t ex att upphovsrätt går i arv (se nedan om hur upphovsrätten kan överlåtas, som vilken äganderätt som helst).
 ===== Verk ===== ===== Verk =====
 Begreppet verk är centralt i upphovsrätten, som vi ska se finns det en mängd olika typer av verk.  Begreppet verk är centralt i upphovsrätten, som vi ska se finns det en mängd olika typer av verk. 
Rad 30: Rad 34:
  
 Kravet är att verket är upphovspersonens egen **intellektuella skapelse**, vilket innebär att det ska finnas ett visst mått av **originalitet** och **självständighet**. Det är inte verkets kvalitet, konstnärliga värde eller komplexitet som är avgörande, utan snarare att det finns ett personligt avtryck som gör det unikt. Förut användes termen "**verkshöjd**" som sammanfattning för vad som krävs för att ett verk ska få ett skydd enligt lagstiftning.  Kravet är att verket är upphovspersonens egen **intellektuella skapelse**, vilket innebär att det ska finnas ett visst mått av **originalitet** och **självständighet**. Det är inte verkets kvalitet, konstnärliga värde eller komplexitet som är avgörande, utan snarare att det finns ett personligt avtryck som gör det unikt. Förut användes termen "**verkshöjd**" som sammanfattning för vad som krävs för att ett verk ska få ett skydd enligt lagstiftning. 
 +
 +Domstolen bedömer nu frågan om något är ett verk efter dessa två kriterier: 
 +
 +**1. Originalitet som intellektuell skapelse**
 +
 +Krav: Alstret måste vara resultatet av upphovsmannens egen intellektuella skapelse, där fria och kreativa val görs under skapandeprocessen.
 +
 +Begränsningar: Om alstret är strikt styrt av tekniska krav, regler eller andra yttre begränsningar som inte tillåter kreativa val, saknar det den originalitet som krävs.
 +
 +**2. Identifierbarhet och objektivitet**
 +
 +Krav: Alstret måste kunna identifieras med tillräcklig precision och objektivitet för att skyddas som ett verk.
 +
 +Subjektivitet utesluts: Element som bygger på subjektiva upplevelser, som en känsla av skönhet eller smaken på ett livsmedel, kan inte skyddas, eftersom de inte kan definieras objektivt.
 +
 +Helheten skyddas: Även om enskilda element inte är originella, kan kombinationen av dem uppfylla kraven om den visar på kreativitet och kan identifieras tydligt.
 +
  
 ==== Verk i upphovsrättslag ==== ==== Verk i upphovsrättslag ====
Rad 99: Rad 120:
 Inte sällan skapas verk tillsammans med andra personer. Går det inte att tydligt skilja ut vem som skapat vad äger samtliga upphovsmän verket tillsammans, 6 §. Samtliga upphovsmän samäger alltså rättigheten.  Inte sällan skapas verk tillsammans med andra personer. Går det inte att tydligt skilja ut vem som skapat vad äger samtliga upphovsmän verket tillsammans, 6 §. Samtliga upphovsmän samäger alltså rättigheten. 
  
-Rör det sig om flera upphovsmän så ska de tillsammans komma överens om beslut rörande det gemensamma verket. Det kräver alltså samtycke från part. +**Gemensam eller separat upphovsrätt (6 § URL)**
  
 +  * Gemensam upphovsrätt uppstår om bidragen inte kan särskiljas och verket bildar en odelbar helhet. Då gäller samägande och upphovsmännen måste vara överens vid väsentliga beslut.
 +  * Separata upphovsrätter gäller när varje deltagares del kan stå på egna ben (t.ex. text + illustration skapade självständigt). Då förfogar var och en över sin del (om inte annat avtalats).
 +
 +Att enbart följa instruktioner, hålla i utrustning, rigga ljus eller “komma med förslag” räcker inte för medupphovsmannaskap. Egna fria och kreativa val krävs.
 ==== Överlåta rätten ==== ==== Överlåta rätten ====
 Upphovsmannen (samtliga) kan överlåta sin rätt, helt eller delvis. Upphovsrätten är en förmögenhetsrätt som ägaren till rätten fritt väljer att disponera över. Precis som ägaren till en bil kan välja att sälja eller hyra ut sin bil. Upphovsmannen (samtliga) kan överlåta sin rätt, helt eller delvis. Upphovsrätten är en förmögenhetsrätt som ägaren till rätten fritt väljer att disponera över. Precis som ägaren till en bil kan välja att sälja eller hyra ut sin bil.
Rad 109: Rad 134:
  
 Om parterna inte avtalat om något annat så får inte den som tar över rättigheten ändra i verket. Man får inte heller sälja rätten vidare, 28 §. Bestämmelsen är alltså dispositiv vilket då innebär att man kan avtala om att man får ändra och/eller sälja rätten vidare.  Om parterna inte avtalat om något annat så får inte den som tar över rättigheten ändra i verket. Man får inte heller sälja rätten vidare, 28 §. Bestämmelsen är alltså dispositiv vilket då innebär att man kan avtala om att man får ändra och/eller sälja rätten vidare. 
 +
 +Vid överlåtelse/upplåtelse gäller **specialitetsprincipen**: endast det som uttryckligen anges i avtalet anses överlåtet. Oklara eller generella formuleringar tolkas snävt till upphovsmannens fördel.
 ==== Arbetstagare ==== ==== Arbetstagare ====
  
Rad 119: Rad 146:
 En tumregel säger att om verket skapats som en naturlig del av anställningen. Finns det ett samband mellan anställning och verket, och hur starkt är det? En anställds journalist har som jobb att skriva artiklar, därför får tidningen publicera dessa, när de skapats i tjänsten.  En tumregel säger att om verket skapats som en naturlig del av anställningen. Finns det ett samband mellan anställning och verket, och hur starkt är det? En anställds journalist har som jobb att skriva artiklar, därför får tidningen publicera dessa, när de skapats i tjänsten. 
  
-För dataprogram finns det dock en bestämmelse i 40a § URL som presumerar att verket övergår till arbetsgivaren om en arbetstagare skapat dataprogrammet som ett led i dennes arbetsuppgifter. +**Datorprogram – särskild lagregel (40 a §)** 
 + 
 +Skapas ett datorprogram av en anställd som ett led i arbetsuppgifterna eller enligt arbetsgivarens instruktioner, övergår upphovsrätten automatiskt till arbetsgivaren. Detta är ett undantag från huvudregeln för arbetstagare. Privat utvecklat program utanför arbetet, då stannar rätten hos den anställde.
  
  
Rad 188: Rad 217:
  
 I 51 § URL nämns klassikerskyddet. Det skyddar verk, efter skyddstiden, där verket ändrats så att det anses grovt stötande för allmänheten. 2021 prövades en fråga i domstol med utgångspunkt i klassikerskyddet. Det är Svenska Akademien som har ansvar att bevaka att klassiska verk inte utsätts för stötande behandling enligt 51 § URL.  NMR hade på sin hemsida återgett dikter av Esaias Tegnér och Viktor Rydberg. Svenska Akademien ansåg att detta ”kränker den andliga odlingens intresse”. Men enligt domstolen var det inte fråga om en sådan kränkning, då klassikerskyddet gäller ändringar eller bearbetning av klassiska verk som framstår som grovt stötande. Det gäller alltså inte när verk återges i oförändrat skick.  I 51 § URL nämns klassikerskyddet. Det skyddar verk, efter skyddstiden, där verket ändrats så att det anses grovt stötande för allmänheten. 2021 prövades en fråga i domstol med utgångspunkt i klassikerskyddet. Det är Svenska Akademien som har ansvar att bevaka att klassiska verk inte utsätts för stötande behandling enligt 51 § URL.  NMR hade på sin hemsida återgett dikter av Esaias Tegnér och Viktor Rydberg. Svenska Akademien ansåg att detta ”kränker den andliga odlingens intresse”. Men enligt domstolen var det inte fråga om en sådan kränkning, då klassikerskyddet gäller ändringar eller bearbetning av klassiska verk som framstår som grovt stötande. Det gäller alltså inte när verk återges i oförändrat skick. 
 +
  
  • immaterialraett/upphovsraett.1707998739.txt.gz
  • Senast uppdaterad: 2024/02/15 12:05
  • av anders