Skillnader
Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.
| Börjar med Föregående version. Nästa version. | Föregående version. | ||
| immaterialraett:upphovsraett [2024/02/15 12:03] – [Bearbetning & nytt och självständigt verk 4 §] anders | immaterialraett:upphovsraett [2026/02/17 20:44] (aktuell) – [Arbetstagare] anders | ||
|---|---|---|---|
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| ====== Upphovsrätt ====== | ====== Upphovsrätt ====== | ||
| - | [[immaterialraett: | + | [[immaterialraett: |
| Rad 8: | Rad 8: | ||
| ===== Introduktion ===== | ===== Introduktion ===== | ||
| + | Upphovsrätt skyddar **verk** (se mer om begreppet nedan). Den som skapat ett verk kallas **upphovsman**. | ||
| + | När uppstår upphovsrätten? | ||
| + | Den som skapat verket är också automatiskt upphovsman. Det kan vara så att man är flera, som då alla får upphovsrätt, | ||
| + | Upphovsrättsskyddet består sedan under relativt lång tid. 70 år efter upphovsmannens död, 43 §. Det innebär t ex att upphovsrätt går i arv (se nedan om hur upphovsrätten kan överlåtas, | ||
| ===== Verk ===== | ===== Verk ===== | ||
| Begreppet verk är centralt i upphovsrätten, | Begreppet verk är centralt i upphovsrätten, | ||
| Rad 30: | Rad 34: | ||
| Kravet är att verket är upphovspersonens egen **intellektuella skapelse**, vilket innebär att det ska finnas ett visst mått av **originalitet** och **självständighet**. Det är inte verkets kvalitet, konstnärliga värde eller komplexitet som är avgörande, utan snarare att det finns ett personligt avtryck som gör det unikt. Förut användes termen " | Kravet är att verket är upphovspersonens egen **intellektuella skapelse**, vilket innebär att det ska finnas ett visst mått av **originalitet** och **självständighet**. Det är inte verkets kvalitet, konstnärliga värde eller komplexitet som är avgörande, utan snarare att det finns ett personligt avtryck som gör det unikt. Förut användes termen " | ||
| + | |||
| + | Domstolen bedömer nu frågan om något är ett verk efter dessa två kriterier: | ||
| + | |||
| + | **1. Originalitet som intellektuell skapelse** | ||
| + | |||
| + | Krav: Alstret måste vara resultatet av upphovsmannens egen intellektuella skapelse, där fria och kreativa val görs under skapandeprocessen. | ||
| + | |||
| + | Begränsningar: | ||
| + | |||
| + | **2. Identifierbarhet och objektivitet** | ||
| + | |||
| + | Krav: Alstret måste kunna identifieras med tillräcklig precision och objektivitet för att skyddas som ett verk. | ||
| + | |||
| + | Subjektivitet utesluts: Element som bygger på subjektiva upplevelser, | ||
| + | |||
| + | Helheten skyddas: Även om enskilda element inte är originella, kan kombinationen av dem uppfylla kraven om den visar på kreativitet och kan identifieras tydligt. | ||
| + | |||
| ==== Verk i upphovsrättslag ==== | ==== Verk i upphovsrättslag ==== | ||
| Rad 55: | Rad 76: | ||
| * **Brukskonst**: | * **Brukskonst**: | ||
| - | === Undantag === | + | === Undantag |
| == Myndighetshandlingar == | == Myndighetshandlingar == | ||
| I 9 § URL finns en rad undantag från upphovsrätten. Till exempel handlingar skapade av myndigheter, | I 9 § URL finns en rad undantag från upphovsrätten. Till exempel handlingar skapade av myndigheter, | ||
| Rad 99: | Rad 120: | ||
| Inte sällan skapas verk tillsammans med andra personer. Går det inte att tydligt skilja ut vem som skapat vad äger samtliga upphovsmän verket tillsammans, | Inte sällan skapas verk tillsammans med andra personer. Går det inte att tydligt skilja ut vem som skapat vad äger samtliga upphovsmän verket tillsammans, | ||
| - | Rör det sig om flera upphovsmän så ska de tillsammans komma överens om beslut rörande det gemensamma verket. Det kräver alltså samtycke från part. | + | **Gemensam eller separat upphovsrätt (6 § URL)** |
| + | * Gemensam upphovsrätt uppstår om bidragen inte kan särskiljas och verket bildar en odelbar helhet. Då gäller samägande och upphovsmännen måste vara överens vid väsentliga beslut. | ||
| + | * Separata upphovsrätter gäller när varje deltagares del kan stå på egna ben (t.ex. text + illustration skapade självständigt). Då förfogar var och en över sin del (om inte annat avtalats). | ||
| + | |||
| + | Att enbart följa instruktioner, | ||
| ==== Överlåta rätten ==== | ==== Överlåta rätten ==== | ||
| Upphovsmannen (samtliga) kan överlåta sin rätt, helt eller delvis. Upphovsrätten är en förmögenhetsrätt som ägaren till rätten fritt väljer att disponera över. Precis som ägaren till en bil kan välja att sälja eller hyra ut sin bil. | Upphovsmannen (samtliga) kan överlåta sin rätt, helt eller delvis. Upphovsrätten är en förmögenhetsrätt som ägaren till rätten fritt väljer att disponera över. Precis som ägaren till en bil kan välja att sälja eller hyra ut sin bil. | ||
| Rad 109: | Rad 134: | ||
| Om parterna inte avtalat om något annat så får inte den som tar över rättigheten ändra i verket. Man får inte heller sälja rätten vidare, 28 §. Bestämmelsen är alltså dispositiv vilket då innebär att man kan avtala om att man får ändra och/eller sälja rätten vidare. | Om parterna inte avtalat om något annat så får inte den som tar över rättigheten ändra i verket. Man får inte heller sälja rätten vidare, 28 §. Bestämmelsen är alltså dispositiv vilket då innebär att man kan avtala om att man får ändra och/eller sälja rätten vidare. | ||
| + | |||
| + | Vid överlåtelse/ | ||
| ==== Arbetstagare ==== | ==== Arbetstagare ==== | ||
| Rad 119: | Rad 146: | ||
| En tumregel säger att om verket skapats som en naturlig del av anställningen. Finns det ett samband mellan anställning och verket, och hur starkt är det? En anställds journalist har som jobb att skriva artiklar, därför får tidningen publicera dessa, när de skapats i tjänsten. | En tumregel säger att om verket skapats som en naturlig del av anställningen. Finns det ett samband mellan anställning och verket, och hur starkt är det? En anställds journalist har som jobb att skriva artiklar, därför får tidningen publicera dessa, när de skapats i tjänsten. | ||
| - | För dataprogram finns det dock en bestämmelse | + | **Datorprogram – särskild lagregel (40 a §)** |
| + | |||
| + | Skapas ett datorprogram av en anställd som ett led i arbetsuppgifterna eller enligt arbetsgivarens instruktioner, | ||
| Rad 183: | Rad 212: | ||
| I 22 § URL regleras citaträtten. Ur verk får citat göras om det sker enligt god sed och endast i den omfattning som betingas av ändamålet. På samma sätt som privat bruk är citaträtten en gammal och till syfte en rimlig inskränkning av upphovsrätten. I akademi eller i samhällelig debatt är det rimligt att kunna citera andras verk i syfte att kommentera, kritisera eller vidareutveckla debatt. Citaträtten gäller för alla verk utom bildkonst. Hur mycket som får citeras bedömas från fall till fall, men det är god sed som avgör. | I 22 § URL regleras citaträtten. Ur verk får citat göras om det sker enligt god sed och endast i den omfattning som betingas av ändamålet. På samma sätt som privat bruk är citaträtten en gammal och till syfte en rimlig inskränkning av upphovsrätten. I akademi eller i samhällelig debatt är det rimligt att kunna citera andras verk i syfte att kommentera, kritisera eller vidareutveckla debatt. Citaträtten gäller för alla verk utom bildkonst. Hur mycket som får citeras bedömas från fall till fall, men det är god sed som avgör. | ||
| + | |||
| + | ===== Titelskydd & Klassikerskydd ===== | ||
| + | I 50 § och 51 § URL finns två undantag till upphovsrättens skyddstid på 70 år. Det är egentligen inte upphovsrätt men ändå ett motiverats skydd. I 50 § URL nämns att titel, pseudonym eller signatur kan skyddas om en liknande lätt kan förväxlas med tidigare offentliggjort material. Det innebär att det troligtvis är svårt att döpa en bok om en trollkarlspojke till ”Harry Potter” (som för övrigt är skyddad enligt annan immaterialrätt). | ||
| + | |||
| + | I 51 § URL nämns klassikerskyddet. Det skyddar verk, efter skyddstiden, | ||
| + | |||