immaterialraett:upphovsraett

Skillnader

Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.

Länk till den här jämförelsesidan

Börjar med Föregående version.
Nästa version.		 Föregående version.
immaterialraett:upphovsraett [2024/02/15 11:44] – [Förfoganderätten - den ekonomiska rätten] andersimmaterialraett:upphovsraett [2026/02/17 20:44] (aktuell) – [Arbetstagare] anders
Rad 1: Rad 1:
 ====== Upphovsrätt ====== ====== Upphovsrätt ======
  
-[[immaterialraett:introduktion|Immaterialrätt]] - [[immaterialraett:upphovsraett|Upphovsrätt]] - [[immaterialraett:varumaerkesraett|Varumärkesrätt]] - [[immaterialraett:patentraett|Patenträtt]]+[[immaterialraett:introduktion|Immaterialrätt]] - [[immaterialraett:upphovsraett|Upphovsrätt]] - [[immaterialraett:varumaerkesraett|Varumärkesrätt]] - [[immaterialraett:patentraett|Patenträtt]] - [[immaterialraett:exempel|Rättsfall]]
  
  
Rad 8: Rad 8:
 ===== Introduktion ===== ===== Introduktion =====
  
 +Upphovsrätt skyddar **verk** (se mer om begreppet nedan). Den som skapat ett verk kallas **upphovsman**. 
  
 +När uppstår upphovsrätten? Det sker så fort ett verk har skapats. Det krävs inte att man registrerar verket. 
 +Den som skapat verket är också automatiskt upphovsman. Det kan vara så att man är flera, som då alla får upphovsrätt, 6 § URL. 
  
 +Upphovsrättsskyddet består sedan  under relativt lång tid. 70 år efter upphovsmannens död, 43 §. Det innebär t ex att upphovsrätt går i arv (se nedan om hur upphovsrätten kan överlåtas, som vilken äganderätt som helst).
 ===== Verk ===== ===== Verk =====
 Begreppet verk är centralt i upphovsrätten, som vi ska se finns det en mängd olika typer av verk.  Begreppet verk är centralt i upphovsrätten, som vi ska se finns det en mängd olika typer av verk. 
Rad 30: Rad 34:
  
 Kravet är att verket är upphovspersonens egen **intellektuella skapelse**, vilket innebär att det ska finnas ett visst mått av **originalitet** och **självständighet**. Det är inte verkets kvalitet, konstnärliga värde eller komplexitet som är avgörande, utan snarare att det finns ett personligt avtryck som gör det unikt. Förut användes termen "**verkshöjd**" som sammanfattning för vad som krävs för att ett verk ska få ett skydd enligt lagstiftning.  Kravet är att verket är upphovspersonens egen **intellektuella skapelse**, vilket innebär att det ska finnas ett visst mått av **originalitet** och **självständighet**. Det är inte verkets kvalitet, konstnärliga värde eller komplexitet som är avgörande, utan snarare att det finns ett personligt avtryck som gör det unikt. Förut användes termen "**verkshöjd**" som sammanfattning för vad som krävs för att ett verk ska få ett skydd enligt lagstiftning. 
 +
 +Domstolen bedömer nu frågan om något är ett verk efter dessa två kriterier: 
 +
 +**1. Originalitet som intellektuell skapelse**
 +
 +Krav: Alstret måste vara resultatet av upphovsmannens egen intellektuella skapelse, där fria och kreativa val görs under skapandeprocessen.
 +
 +Begränsningar: Om alstret är strikt styrt av tekniska krav, regler eller andra yttre begränsningar som inte tillåter kreativa val, saknar det den originalitet som krävs.
 +
 +**2. Identifierbarhet och objektivitet**
 +
 +Krav: Alstret måste kunna identifieras med tillräcklig precision och objektivitet för att skyddas som ett verk.
 +
 +Subjektivitet utesluts: Element som bygger på subjektiva upplevelser, som en känsla av skönhet eller smaken på ett livsmedel, kan inte skyddas, eftersom de inte kan definieras objektivt.
 +
 +Helheten skyddas: Även om enskilda element inte är originella, kan kombinationen av dem uppfylla kraven om den visar på kreativitet och kan identifieras tydligt.
 +
  
 ==== Verk i upphovsrättslag ==== ==== Verk i upphovsrättslag ====
Rad 55: Rad 76:
   * **Brukskonst**: konstnärligt utformade föremål som är avsedda för praktisk användning. Detta omfattar en bred kategori av objekt, från möbler, belysningsarmaturer och textilier till keramik, glasverk och smycken.    * **Brukskonst**: konstnärligt utformade föremål som är avsedda för praktisk användning. Detta omfattar en bred kategori av objekt, från möbler, belysningsarmaturer och textilier till keramik, glasverk och smycken. 
  
-=== Undantag ===+=== Undantag från verk ===
 == Myndighetshandlingar == == Myndighetshandlingar ==
 I 9 § URL finns en rad undantag från upphovsrätten. Till exempel handlingar skapade av myndigheter, som inte räknas som verk enligt upphovsrättslag. Detta inkluderar författningar, myndighetsbeslut, yttranden från svenska myndigheter, och officiella översättningar av dessa dokument. Sådana material som lagtexter, domslut, och statliga rapporter är därmed fritt tillgängliga för allmänheten, vilket är en viktig princip i svensk lag. Denna princip säkerställer att offentliga juridiska dokument är tillgängliga utan upphovsrättsliga restriktioner, vilket främjar transparens och tillgång till information. I 9 § URL finns en rad undantag från upphovsrätten. Till exempel handlingar skapade av myndigheter, som inte räknas som verk enligt upphovsrättslag. Detta inkluderar författningar, myndighetsbeslut, yttranden från svenska myndigheter, och officiella översättningar av dessa dokument. Sådana material som lagtexter, domslut, och statliga rapporter är därmed fritt tillgängliga för allmänheten, vilket är en viktig princip i svensk lag. Denna princip säkerställer att offentliga juridiska dokument är tillgängliga utan upphovsrättsliga restriktioner, vilket främjar transparens och tillgång till information.
Rad 99: Rad 120:
 Inte sällan skapas verk tillsammans med andra personer. Går det inte att tydligt skilja ut vem som skapat vad äger samtliga upphovsmän verket tillsammans, 6 §. Samtliga upphovsmän samäger alltså rättigheten.  Inte sällan skapas verk tillsammans med andra personer. Går det inte att tydligt skilja ut vem som skapat vad äger samtliga upphovsmän verket tillsammans, 6 §. Samtliga upphovsmän samäger alltså rättigheten. 
  
-Rör det sig om flera upphovsmän så ska de tillsammans komma överens om beslut rörande det gemensamma verket. Det kräver alltså samtycke från part. +**Gemensam eller separat upphovsrätt (6 § URL)**
  
 +  * Gemensam upphovsrätt uppstår om bidragen inte kan särskiljas och verket bildar en odelbar helhet. Då gäller samägande och upphovsmännen måste vara överens vid väsentliga beslut.
 +  * Separata upphovsrätter gäller när varje deltagares del kan stå på egna ben (t.ex. text + illustration skapade självständigt). Då förfogar var och en över sin del (om inte annat avtalats).
 +
 +Att enbart följa instruktioner, hålla i utrustning, rigga ljus eller “komma med förslag” räcker inte för medupphovsmannaskap. Egna fria och kreativa val krävs.
 ==== Överlåta rätten ==== ==== Överlåta rätten ====
 Upphovsmannen (samtliga) kan överlåta sin rätt, helt eller delvis. Upphovsrätten är en förmögenhetsrätt som ägaren till rätten fritt väljer att disponera över. Precis som ägaren till en bil kan välja att sälja eller hyra ut sin bil. Upphovsmannen (samtliga) kan överlåta sin rätt, helt eller delvis. Upphovsrätten är en förmögenhetsrätt som ägaren till rätten fritt väljer att disponera över. Precis som ägaren till en bil kan välja att sälja eller hyra ut sin bil.
Rad 109: Rad 134:
  
 Om parterna inte avtalat om något annat så får inte den som tar över rättigheten ändra i verket. Man får inte heller sälja rätten vidare, 28 §. Bestämmelsen är alltså dispositiv vilket då innebär att man kan avtala om att man får ändra och/eller sälja rätten vidare.  Om parterna inte avtalat om något annat så får inte den som tar över rättigheten ändra i verket. Man får inte heller sälja rätten vidare, 28 §. Bestämmelsen är alltså dispositiv vilket då innebär att man kan avtala om att man får ändra och/eller sälja rätten vidare. 
 +
 +Vid överlåtelse/upplåtelse gäller **specialitetsprincipen**: endast det som uttryckligen anges i avtalet anses överlåtet. Oklara eller generella formuleringar tolkas snävt till upphovsmannens fördel.
 ==== Arbetstagare ==== ==== Arbetstagare ====
  
Rad 119: Rad 146:
 En tumregel säger att om verket skapats som en naturlig del av anställningen. Finns det ett samband mellan anställning och verket, och hur starkt är det? En anställds journalist har som jobb att skriva artiklar, därför får tidningen publicera dessa, när de skapats i tjänsten.  En tumregel säger att om verket skapats som en naturlig del av anställningen. Finns det ett samband mellan anställning och verket, och hur starkt är det? En anställds journalist har som jobb att skriva artiklar, därför får tidningen publicera dessa, när de skapats i tjänsten. 
  
-För dataprogram finns det dock en bestämmelse i 40a § URL som presumerar att verket övergår till arbetsgivaren om en arbetstagare skapat dataprogrammet som ett led i dennes arbetsuppgifter. +**Datorprogram – särskild lagregel (40 a §)** 
 + 
 +Skapas ett datorprogram av en anställd som ett led i arbetsuppgifterna eller enligt arbetsgivarens instruktioner, övergår upphovsrätten automatiskt till arbetsgivaren. Detta är ett undantag från huvudregeln för arbetstagare. Privat utvecklat program utanför arbetet, då stannar rätten hos den anställde.
  
  
Rad 133: Rad 162:
 En av lagens viktigaste bestämmelser handlar ensamrätten, det är bestämmelser om vad upphovsman får göra med verket. Här kommer vi hitta två delar, den ekonomiska rätten eller förfoganderätten och den ideella rätten.  En av lagens viktigaste bestämmelser handlar ensamrätten, det är bestämmelser om vad upphovsman får göra med verket. Här kommer vi hitta två delar, den ekonomiska rätten eller förfoganderätten och den ideella rätten. 
  
-==== Förfoganderätten - den ekonomiska rätten ====+==== Förfoganderätten - den ekonomiska rätten 2 § ====
  
 Denna del av ensamrätten, ofta kallad förfoganderätten eller den ekonomiska rätten, inkluderar rätten att **kopiera verket**, **sprida det** (till exempel genom försäljning, uthyrning eller utlån), och att göra det **tillgängligt för allmänheten** på så sätt att vem som helst kan få tillgång till det från en plats och vid en tidpunkt som individuellt väljs (till exempel genom uppladdning på internet). Det är dock viktigt att notera att det inte krävs att någon annan tjänar pengar på upphovsmannens verk, eller att upphovsmannen själv avser att tjäna pengar. Alla former av kopior och spridning till allmänheten är ett intrång.  Denna del av ensamrätten, ofta kallad förfoganderätten eller den ekonomiska rätten, inkluderar rätten att **kopiera verket**, **sprida det** (till exempel genom försäljning, uthyrning eller utlån), och att göra det **tillgängligt för allmänheten** på så sätt att vem som helst kan få tillgång till det från en plats och vid en tidpunkt som individuellt väljs (till exempel genom uppladdning på internet). Det är dock viktigt att notera att det inte krävs att någon annan tjänar pengar på upphovsmannens verk, eller att upphovsmannen själv avser att tjäna pengar. Alla former av kopior och spridning till allmänheten är ett intrång. 
Rad 145: Rad 174:
 Ett exempel på dessa rättigheter i praktiken är en musiker som skapar ett musikstycke. Musikern har ensamrätt att producera och sälja CD-skivor eller digitala nedladdningar av sin musik. Dessutom kontrollerar musikern huruvida verket får framföras offentligt, sändas i radio eller TV, eller göras tillgängligt online. Ett exempel på dessa rättigheter i praktiken är en musiker som skapar ett musikstycke. Musikern har ensamrätt att producera och sälja CD-skivor eller digitala nedladdningar av sin musik. Dessutom kontrollerar musikern huruvida verket får framföras offentligt, sändas i radio eller TV, eller göras tillgängligt online.
  
 +=== Allmänhet ===
 +Begreppet "allmänheten" spelar en central roll i upphovsrättens ekonomiska rättigheter, särskilt när det gäller rätten att göra verket tillgängligt för allmänheten. Denna aspekt berör hur upphovsmän kontrollerar spridning, framförande, och tillgängliggörande av sina verk. Förståelsen av vad som utgör "allmänheten" är avgörande för att definiera omfattningen av upphovsmännens exklusiva rättigheter och undantagen till dessa rättigheter.
  
 +**Definition av allmänheten**
  
-Sammanfattningsvis är den ekonomiska rätten i upphovsrätten avgörande för att upphovsmän ska kunna få ekonomisk ersättning för sitt arbete och kontrollera hur deras verk används av andra. Denna rätt balanseras dock med behovet av att tillåta viss tillgång till och användning av kulturella verk för allmänhetens och samhällets bästa.+"Allmänheten" refererar till en obestämd, bred grupp av mottagare. Detta skiljer sig från en privat eller sluten grupp, där medlemmarna är förutbestämda. Vid bestämningen av vad som utgör allmänheten, tas hänsyn till att gruppen är öppen och potentiellt inkluderar en oändlig mängd personer. Detta betyder att när ett verk görs tillgängligt på ett sådant sätt att vem som helst kan få tillgång till det, exempelvis genom publicering på internet eller framförande på en offentlig plats, betraktas verket som tillgängliggjort för allmänheten.
  
-==== Den ideella rätten ====+**Förvärvsverksamhet (företag)** 
 + 
 +När upphovsrättsligt skyddade verk görs tillgängliga inom ramen för en större sluten krets som en del av förvärvsverksamhet, ses detta som tillgängliggörande för allmänhet, om det sker till en större sluten krets. Detta innebär att även framföranden eller överföringar av verk till anställda i ett företag, kan kräva upphovsmannens tillstånd och utlösa ersättningsanspråk. Denna reglering syftar till att skydda upphovsmännens ekonomiska rättigheter även när deras verk används kommersiellt i en särskilt definierad och sluten miljö. 
 +==== Den ideella rätten 3 § ====
  
 Den ideella rätten är en viktig del av upphovsrätten som skyddar det personliga bandet mellan en konstnär och dennes verk. Till skillnad från ekonomiska rättigheter, som handlar om pengar och försäljning, fokuserar den ideella rätten på respekten för upphovspersonens skapande och hur detta används. I Sverige är den ideella rätten reglerad i upphovsrättslagen och inkluderar främst två saker: Den ideella rätten är en viktig del av upphovsrätten som skyddar det personliga bandet mellan en konstnär och dennes verk. Till skillnad från ekonomiska rättigheter, som handlar om pengar och försäljning, fokuserar den ideella rätten på respekten för upphovspersonens skapande och hur detta används. I Sverige är den ideella rätten reglerad i upphovsrättslagen och inkluderar främst två saker:
Rad 159: Rad 194:
  
 Det är viktigt att notera att den ideella rätten inte kan överlåtas till någon annan, till skillnad från ekonomiska rättigheter. Den finns med upphovspersonen under hela livstiden och kan inte säljas eller ges bort. Efter upphovspersonens död kan rätten dock förvaltas av arvingar eller andra rättighetsinnehavare, men den fortsätter att skydda verket på ett sätt som respekterar upphovspersonens ursprungliga intentioner med skapandet. Det är viktigt att notera att den ideella rätten inte kan överlåtas till någon annan, till skillnad från ekonomiska rättigheter. Den finns med upphovspersonen under hela livstiden och kan inte säljas eller ges bort. Efter upphovspersonens död kan rätten dock förvaltas av arvingar eller andra rättighetsinnehavare, men den fortsätter att skydda verket på ett sätt som respekterar upphovspersonens ursprungliga intentioner med skapandet.
 +
 +===== Bearbetning & nytt och självständigt verk 4 § =====
 +Ensamrätten enligt URL skyddar inte mot att någon gör en parodi eller satir på ett verk, 4 § 2 st. Det måste inte vara parodi eller satir, men dessa två exempel nämns uttryckligen i förarbeten till lagen. I lagen står det att ”nytt och självständigt” i ”fri anslutning” till existerande verk inte omfattas av ensamrätten. Den som skapar ett nytt och självständigt verk blir upphovsman till det. Syftet bakom ”parodiundantaget” är att lagstiftaren vill att yttrandefrihet och fri åsiktsbildning måste få ett visst utrymme i samhället. Att kunna kommentera och diskutera genom satir eller att anspela på existerande verk är en gammal anrik tradition. 
 +
 +I samma paragraf, 4 §, nämns bearbetning och översättning av andra verk. Att till exempel göra om en bok till en film, eller ett fotografi till en tavla. Om man i processen bibehåller verket, men för över det i ett nytt medium så gäller att upphovsmannen till originalet måste godkänna sådan bearbetning. Författaren till en bok avgör om en regissör ska få spela in en film baserad på boken. Filmens upphovsrätt blir beroende av författarens upphovsrätt. Dessutom uppstår det en egen upphovsrätt för regissören till filmen. Eller för översättaren av en bok från ett språk till ett annat. 
 +
 +===== Undantag till upphovsrätt =====
 +Innan inskränkningarna i 2 kapitel URL gäller måste verket ha offentliggjorts, 8 § URL. 
 +
 +==== Privat bruk ====
 +
 +Det framgår även i en av de första undantagen, privat bruk, 12 § URL. Var och en får gör privat bruk framställa ett eller några få exemplar av offentliggjorda verk. 
 +
 +Privat bruk innebär att i privatlivet, kan verk, i begränsat omfång kopieras. Det innebär att man inom familjen inte kan kopiera i en hel kursbok, men några sidor. Det är svårt att säga var gränsen går, det måste bedömas från fall till fall. Det är dock viktigt att det sker inom en privat sfär. Att kopiera upp verk och sprida på arbetsplats, till kollegor, skulle falla utanför 12 § URL. 
 +
 +==== Citat ====
 +
 +I 22 § URL regleras citaträtten. Ur verk får citat göras om det sker enligt god sed och endast i den omfattning som betingas av ändamålet. På samma sätt som privat bruk är citaträtten en gammal och till syfte en rimlig inskränkning av upphovsrätten. I akademi eller i samhällelig debatt är det rimligt att kunna citera andras verk i syfte att kommentera, kritisera eller vidareutveckla debatt. Citaträtten gäller för alla verk utom bildkonst. Hur mycket som får citeras bedömas från fall till fall, men det är god sed som avgör. 
 +
 +===== Titelskydd & Klassikerskydd =====
 +I 50 § och 51 § URL finns två undantag till upphovsrättens skyddstid på 70 år. Det är egentligen inte upphovsrätt men ändå ett motiverats skydd. I 50 § URL nämns att titel, pseudonym eller signatur kan skyddas om en liknande lätt kan förväxlas med tidigare offentliggjort material. Det innebär att det troligtvis är svårt att döpa en bok om en trollkarlspojke till ”Harry Potter” (som för övrigt är skyddad enligt annan immaterialrätt). 
 +
 +I 51 § URL nämns klassikerskyddet. Det skyddar verk, efter skyddstiden, där verket ändrats så att det anses grovt stötande för allmänheten. 2021 prövades en fråga i domstol med utgångspunkt i klassikerskyddet. Det är Svenska Akademien som har ansvar att bevaka att klassiska verk inte utsätts för stötande behandling enligt 51 § URL.  NMR hade på sin hemsida återgett dikter av Esaias Tegnér och Viktor Rydberg. Svenska Akademien ansåg att detta ”kränker den andliga odlingens intresse”. Men enligt domstolen var det inte fråga om en sådan kränkning, då klassikerskyddet gäller ändringar eller bearbetning av klassiska verk som framstår som grovt stötande. Det gäller alltså inte när verk återges i oförändrat skick. 
  
  
  • immaterialraett/upphovsraett.1707997494.txt.gz
  • Senast uppdaterad: 2024/02/15 11:44
  • av anders