Skillnader
Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.
| Börjar med Föregående version. Nästa version. | Föregående version. | ||
| eu_raett:raettsordning [2023/11/28 16:54] – anders | eu_raett:raettsordning [2024/02/01 11:21] (aktuell) – anders | ||
|---|---|---|---|
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| ====== EU:s rättsordning ====== | ====== EU:s rättsordning ====== | ||
| - | [[eu_raett: | + | [[eu_raett: |
| + | |||
| + | |||
| + | Quiz: https:// | ||
| ---- | ---- | ||
| Rad 38: | Rad 41: | ||
| ==== Rättsakter ==== | ==== Rättsakter ==== | ||
| === Förordning === | === Förordning === | ||
| - | En **förordning** antas gemensamt av Europaparlamentet och rådet på förslag av Europeiska kommissionen. Detta sker genom ett ordinarie lagstiftningsförfarande. En förordning har allmän giltighet genom att den inte riktar sig till en bestämd adressat; den gäller i stället för alla. Förordningar kan täcka vitt skilda ämnesområden och ställer sig över den inhemska lagen. Om det i svensk lag finns en bestämmelse som strider mot en bestämmelse i förordningen, | + | {{ : |
| + | En **förordning** antas gemensamt av Europaparlamentet och rådet på förslag av Europeiska kommissionen. Detta sker genom ett ordinarie lagstiftningsförfarande. En förordning har allmän giltighet genom att den inte riktar sig till en bestämd adressat; den gäller i stället för alla. Förordningar kan täcka vitt skilda ämnesområden och ställer sig över den inhemska lagen. Om det i svensk lag finns en bestämmelse som strider mot en bestämmelse i förordningen, | ||
| + | |||
| + | För all lagstiftning gäller att EU motiverar syftet med lagen, det innebär att det finns stöd i fördragen för att lagstifta. Något av de mål som nämns i t ex EU-fördraget ska uppfyllas. Dessutom måste EU motivera utifrån både subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen. | ||
| === Direktiv === | === Direktiv === | ||
| - | **Direktiven**, | + | **Direktiven**, |
| + | |||
| + | Adressaten vad gäller direktiven är medlemsstaterna, inte medborgare eller företag. Ofta är syftet med ett direktiv att förhindra och eliminera olikheter i medlemsstaternas lagstiftning. Om medlemsstaternas lagstiftning är alltför olik, så kan det vara skadligt för bland annat den inre marknaden. Därför försöker EU genom diverse direktiv utjämna skillnaderna och erbjuda samma möjligheter. Det skall dock påpekas att medlemsländerna är ansvariga för direktivens implementering. | ||
| + | |||
| + | Precis som för en förordning måste det finnas stöd i fördragen, | ||
| Rad 51: | Rad 62: | ||
| För direktiv är situationen mer komplex. Ett direktiv är i sig inte direkt tillämpligt som nationell lagstiftning när det utfärdas. Istället är direktiv bindande för medlemsstaterna när det gäller de mål som ska uppnås, men det är upp till varje medlemsstat att välja form och metod för att implementera direktivet i nationell lagstiftning. Medlemsstaterna får en tidsfrist för att genomföra direktivet. | För direktiv är situationen mer komplex. Ett direktiv är i sig inte direkt tillämpligt som nationell lagstiftning när det utfärdas. Istället är direktiv bindande för medlemsstaterna när det gäller de mål som ska uppnås, men det är upp till varje medlemsstat att välja form och metod för att implementera direktivet i nationell lagstiftning. Medlemsstaterna får en tidsfrist för att genomföra direktivet. | ||
| + | |||
| + | {{ : | ||
| Direkt effekt för direktiv inträffar under vissa förutsättningar: | Direkt effekt för direktiv inträffar under vissa förutsättningar: | ||
| - **Vertikal direkt effekt**: Om en medlemsstat inte har implementerat direktivet, eller har implementerat det på ett felaktigt sätt, och tidsfristen för implementeringen har gått ut, kan enskilda ibland åberopa direktivet i rättegångar mot staten. Detta kallas för vertikal direkt effekt. | - **Vertikal direkt effekt**: Om en medlemsstat inte har implementerat direktivet, eller har implementerat det på ett felaktigt sätt, och tidsfristen för implementeringen har gått ut, kan enskilda ibland åberopa direktivet i rättegångar mot staten. Detta kallas för vertikal direkt effekt. | ||
| + | |||
| - **Ingen horisontell direkt effekt**: Direktiv anses generellt inte ha horisontell direkt effekt, vilket innebär att de inte kan åberopas i rättsfall mellan enskilda parter (till exempel mellan två privatpersoner eller företag). | - **Ingen horisontell direkt effekt**: Direktiv anses generellt inte ha horisontell direkt effekt, vilket innebär att de inte kan åberopas i rättsfall mellan enskilda parter (till exempel mellan två privatpersoner eller företag). | ||
| + | |||
| + | {{: | ||
| **Sammanfattningsvis** får ett direktiv direkt effekt i en medlemsstat när tidsfristen för implementeringen har löpt ut utan att direktivet har införlivats korrekt i nationell lagstiftning. I dessa fall kan enskilda åberopa direktivet i rättsliga förfaranden mot staten. | **Sammanfattningsvis** får ett direktiv direkt effekt i en medlemsstat när tidsfristen för implementeringen har löpt ut utan att direktivet har införlivats korrekt i nationell lagstiftning. I dessa fall kan enskilda åberopa direktivet i rättsliga förfaranden mot staten. | ||