eu_raett:grundlaeggande

Skillnader

Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.

Länk till den här jämförelsesidan

Börjar med Föregående version.
Nästa version.		 Föregående version.
eu_raett:grundlaeggande [2023/11/28 13:33] – anderseu_raett:grundlaeggande [2025/12/01 09:50] (aktuell) – [Rättsstatsprincipens delar] anders
Rad 1: Rad 1:
-====== EU:s befogenheter ====== +====== Grundläggande principer  ====== 
-[[eu_raett|EU-rätt]] - [[eu_befogenheter|EU:s befogenheter]] - [[eu_allmaennaprinciper|Allmänna rättsprinciper]] - [[eu_institutioner|EU:s institutioner]] - [[eu_lagstiftning|EU:s lagstiftning]] - [[eu_raettsordning|EU:s rättsordning]] - [[eu_domstol|EU-domstolen]]+[[eu_raett:introduktion|EU-rätt]] - [[eu_raett:grundlaeggande|Grundläggande principer]] - [[eu_raett:institutioner|EU:s institutioner]] - [[eu_raett:lagstiftning|EU:s lagstiftning]] - [[eu_raett:raettsordning|EU:s rättsordning]] - [[eu_raett:domstolen|EU-domstolen]] - [[eu_raett:ordlista|Ordlista EU-rätt]] 
 + 
 + 
 +Quiz: https://forms.office.com/e/jmaQuyQsGm
 ---- ----
-===== Tilldelade befogenheter =====+====== Tilldelade befogenheter =====
 {{ :befogenheter.png?direct&400|}} {{ :befogenheter.png?direct&400|}}
 Vad EU får göra, och särskilt lagstifta kring bestäms genom att medlemsländerna ger EU kompetens att lagstifta. I fördragen har medlemsländerna bestämt vilka politikområden som EU kan lagstifta inom. Detta genom att medlemsländerna har tilldelat EU befogenheter att göra detta. Det är alltså inte EU, på egen hand, som avgör vilka ansvarsområden man ska gå lagstifta inom utan de är de 27 medlemsländerna som avgör detta.  Vad EU får göra, och särskilt lagstifta kring bestäms genom att medlemsländerna ger EU kompetens att lagstifta. I fördragen har medlemsländerna bestämt vilka politikområden som EU kan lagstifta inom. Detta genom att medlemsländerna har tilldelat EU befogenheter att göra detta. Det är alltså inte EU, på egen hand, som avgör vilka ansvarsområden man ska gå lagstifta inom utan de är de 27 medlemsländerna som avgör detta. 
Rad 60: Rad 63:
   * Administrativt samarbete   * Administrativt samarbete
  
-===== Allmänna rättsprinciper ===== +====== Allmänna rättsprinciper ====== 
-[[eu_raett|EU-rätt]] - [[eu_befogenheter|EU:s befogenheter]] - [[eu_allmaennaprinciper|Allmänna rättsprinciper]] - [[eu_institutioner|EU:s institutioner]] - [[eu_lagstiftning|EU:s lagstiftning]] - [[eu_raettsordning|EU:s rättsordning]] - [[eu_domstol|EU-domstolen]] +
-----+
 ===== Direkt effekt och Företrädeprincipen ===== ===== Direkt effekt och Företrädeprincipen =====
 I två rättsfall från EU-domstolen på 1960-talet slås några mycket viktiga principer fast för hur fördragen ska tolkas och EU-rätten tillämpas i medlemsstaterna.  I två rättsfall från EU-domstolen på 1960-talet slås några mycket viktiga principer fast för hur fördragen ska tolkas och EU-rätten tillämpas i medlemsstaterna. 
Rad 141: Rad 143:
 Det finns fall där EU-domstolen har "fällt" medlemsländer för brister i uppfyllandet av lojalitetsprincipen. Ett exempel är rättsfallet Kommissionen mot Luxemburg (C-473/00), där Luxemburg inte hade införlivat EU-direktiv om elektronisk kommunikation i nationell lagstiftning inom den utsatta tidsfristen. EU-domstolen fastställde att Luxemburg hade brutit mot sin lojalitetsplikt genom att försumma att införa nödvändig lagstiftning i tid (mer om detta längre fram). Det finns fall där EU-domstolen har "fällt" medlemsländer för brister i uppfyllandet av lojalitetsprincipen. Ett exempel är rättsfallet Kommissionen mot Luxemburg (C-473/00), där Luxemburg inte hade införlivat EU-direktiv om elektronisk kommunikation i nationell lagstiftning inom den utsatta tidsfristen. EU-domstolen fastställde att Luxemburg hade brutit mot sin lojalitetsplikt genom att försumma att införa nödvändig lagstiftning i tid (mer om detta längre fram).
  
-===== Rättsstaten =====+====== Rättsstaten ======
 Rättsstaten som begrepp är mycket viktigt inom EU, på samma sätt som i svensk konstitutionell rätt kan begreppet definieras på olika sätt. Dels formellt, och då tar begreppet sikte på kärnan, dvs legalitetsprincipen (makt utövas under lag). Vi ska denna gång även undersöka den materiella definitionen som den används inom EU.  Rättsstaten som begrepp är mycket viktigt inom EU, på samma sätt som i svensk konstitutionell rätt kan begreppet definieras på olika sätt. Dels formellt, och då tar begreppet sikte på kärnan, dvs legalitetsprincipen (makt utövas under lag). Vi ska denna gång även undersöka den materiella definitionen som den används inom EU. 
  
Rad 155: Rad 157:
 Rättsstatsprincipen är en grundpelare i Europeiska unionens struktur och en nyckelfaktor i dess medlemsländers styrelseskick, inklusive Sverige. Denna princip bygger på att rätten står över all annan makt och att alla, inklusive staten själv, är underkastade lagen. Här är några centrala aspekter, med Sverige som exempel: Rättsstatsprincipen är en grundpelare i Europeiska unionens struktur och en nyckelfaktor i dess medlemsländers styrelseskick, inklusive Sverige. Denna princip bygger på att rätten står över all annan makt och att alla, inklusive staten själv, är underkastade lagen. Här är några centrala aspekter, med Sverige som exempel:
  
-**Lagenlighet och Demokrati:** I EU, liksom i Sverige, måste alla lagar stiftas genom en demokratisk process. Det innebär att lagarna skapas och godkänns genom öppna, transparenta och ansvariga system, där folkets vilja återspeglas i riksdagens beslut.+**Lagenlighet och demokrati:** I EU, liksom i Sverige, måste alla lagar stiftas genom en demokratisk process. Det innebär att lagarna skapas och godkänns genom öppna, transparenta och ansvariga system, där folkets vilja återspeglas i riksdagens beslut.
  
 **Rättssäkerhet:** Detta innebär att lagarna är tydliga, konsekventa och förutsägbara. I Sverige säkerställs detta genom noggrann lagstiftning och offentlig tillgång till juridiska dokument, så att medborgarna enkelt kan förstå och följa lagen. **Rättssäkerhet:** Detta innebär att lagarna är tydliga, konsekventa och förutsägbara. I Sverige säkerställs detta genom noggrann lagstiftning och offentlig tillgång till juridiska dokument, så att medborgarna enkelt kan förstå och följa lagen.
Rad 161: Rad 163:
 **Förbud mot godtyckligt agerande:** Myndigheter och statliga organ får inte handla godtyckligt. Detta säkerställs genom att deras beslut och åtgärder grundas på lagar, och genom system för att övervaka och utmana deras beslut. **Förbud mot godtyckligt agerande:** Myndigheter och statliga organ får inte handla godtyckligt. Detta säkerställs genom att deras beslut och åtgärder grundas på lagar, och genom system för att övervaka och utmana deras beslut.
  
-**Oberoende Domstolar:** En av de viktigaste aspekterna av rättsstatsprincipen är oberoende och opartiska domstolar. I Sverige fungerar domstolarna självständigt från regeringen och andra statliga institutioner för att garantera en rättvis och opartisk rättegång.+**Oberoende domstolar:** En av de viktigaste aspekterna av rättsstatsprincipen är oberoende och opartiska domstolar. I Sverige fungerar domstolarna självständigt från regeringen och andra statliga institutioner för att garantera en rättvis och opartisk rättegång.
  
 **Likhet inför lagen:** Alla, oavsett social status eller makt, är lika inför lagen. Detta är en grundläggande princip i både EU och Sverige, vilket betyder att alla behandlas lika i rättssystemet. **Likhet inför lagen:** Alla, oavsett social status eller makt, är lika inför lagen. Detta är en grundläggande princip i både EU och Sverige, vilket betyder att alla behandlas lika i rättssystemet.
  
-**Maktdelning:** Även om Sverige formellt sett inte följer en strikt maktdelning enligt Montesquieus lära, praktiseras en uppdelning av makt mellan riksdagen (lagstiftande), regeringen (verkställande) och domstolarna (dömande) för att säkerställa en balanserad och demokratisk styrning.+**Maktdelning:** Även om Sverige formellt sett inte följer en strikt maktdelning enligt Montesquieus lära, praktiseras en uppdelning av makt mellan riksdagen (lagstiftande), regeringen (verkställande) och domstolarna (dömande) för att säkerställa en balanserad och demokratisk styrning. EU följer inte riktigt heller den strikta makdelningsläran. Istället för att varje institution för en helt separat sak, kan man se till exempel lagstiftningsprocessen som ett grupparbete. 
  
 Genom dessa principer säkerställs en rättvis och balanserad rättslig ram inom EU och dess medlemsländer, vilket är avgörande för att upprätthålla frihet, demokrati och skydd av mänskliga rättigheter. Genom dessa principer säkerställs en rättvis och balanserad rättslig ram inom EU och dess medlemsländer, vilket är avgörande för att upprätthålla frihet, demokrati och skydd av mänskliga rättigheter.
  • eu_raett/grundlaeggande.1701178391.txt.gz
  • Senast uppdaterad: 2023/11/28 13:33
  • av anders