Skillnader
Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.
| Börjar med Föregående version. Nästa version. | Föregående version. | ||
| arvsraett:oevrigt [2024/01/18 18:16] – [En rad exempel] anders | arvsraett:oevrigt [2024/01/18 18:18] (aktuell) – [4b. Samma som i 4a, men särkullbarn skjuter upp sin del.] anders | ||
|---|---|---|---|
| Rad 9: | Rad 9: | ||
| ====== En rad exempel ====== | ====== En rad exempel ====== | ||
| - | __**1 Äktenskap utan gemensamma barn (efterlevande make ärver)**__ | + | ==== 1 Äktenskap utan gemensamma barn (efterlevande make ärver)==== |
| A och B är gifta | A och B är gifta | ||
| Rad 19: | Rad 19: | ||
| B får efter arvskifte 600 000 kr | B får efter arvskifte 600 000 kr | ||
| - | __**2 Äktenskap med ett gemensamt barn (efterlevande make ärver)**__ | + | ====2 Äktenskap med ett gemensamt barn (efterlevande make ärver)==== |
| A och B är gifta, de har ett gemensamt barn C. | A och B är gifta, de har ett gemensamt barn C. | ||
| Rad 28: | Rad 28: | ||
| B får efter arvskifte 600 000 kr (varav 300 000 kr ärvs med fri förfogande rätt – och C har rätt till efterarv efter A). | B får efter arvskifte 600 000 kr (varav 300 000 kr ärvs med fri förfogande rätt – och C har rätt till efterarv efter A). | ||
| - | __**3a Äktenskap med ett gemensamt barn och ett särkullbarn (som väljer att ta ut sitt arv)**__ | + | ====3a Äktenskap med ett gemensamt barn och ett särkullbarn (som väljer att ta ut sitt arv)==== |
| A och B är gifta, de har ett gemensamt barn C. A lämnar även efter sig D från ett tidigare äktenskap (särkullbarn) | A och B är gifta, de har ett gemensamt barn C. A lämnar även efter sig D från ett tidigare äktenskap (särkullbarn) | ||
| Rad 43: | Rad 43: | ||
| D (särkullbarn) 150 000 (hälften av A:s kvarlåtenskap) | D (särkullbarn) 150 000 (hälften av A:s kvarlåtenskap) | ||
| - | __**3b Samma som 3a men särkullbarn väljer att avstå från sin del**__ | + | ====3b Samma som 3a men särkullbarn väljer att avstå från sin del==== |
| A och B är gifta, de har ett gemensamt barn C. A lämnar även efter sig D från ett tidigare äktenskap (särkullbarn) | A och B är gifta, de har ett gemensamt barn C. A lämnar även efter sig D från ett tidigare äktenskap (särkullbarn) | ||
| Rad 75: | Rad 75: | ||
| C får 250 000 kr (efterarv efter A som delas ut när B dör) + 500 000 kr (arv efter B). | C får 250 000 kr (efterarv efter A som delas ut när B dör) + 500 000 kr (arv efter B). | ||
| - | __**4a. Efterlevande make vill jämka bodelning enligt ÄktB 12:2 – särkullbarn tar ut sin del direkt**__ | + | ====4a. Efterlevande make vill jämka bodelning enligt ÄktB 12:2 – särkullbarn tar ut sin del direkt==== |
| A och B är gifta, de har ett gemensamt barn C. A lämnar även efter sig D från ett tidigare äktenskap (särkullbarn) | A och B är gifta, de har ett gemensamt barn C. A lämnar även efter sig D från ett tidigare äktenskap (särkullbarn) | ||
| Rad 90: | Rad 90: | ||
| D har fått sin arv och är ute ur bilden. | D har fått sin arv och är ute ur bilden. | ||
| - | __**4b. Samma som i 4a, men särkullbarn skjuter upp sin del.**__ | + | ====4b. Samma som i 4a, men särkullbarn skjuter upp sin del.==== |
| B åberopar ÄktB 12.2 och det sker inte någon bodelning. | B åberopar ÄktB 12.2 och det sker inte någon bodelning. | ||
| Rad 113: | Rad 113: | ||
| C får alltså 150 000 kr i efterarv efter A + 600 000 i arv efter B. | C får alltså 150 000 kr i efterarv efter A + 600 000 i arv efter B. | ||
| + | ====Alla har särkullbarn.==== | ||
| + | Utgå från samma scenarion som i 4a och 4b. Men nu har även B ett särkullbarn, | ||
| + | B väljer att inte bodela enligt ÄktB 12:2 | ||
| + | A:s kvarlåtenskap är 200 000 kr och A lämnar efter sig två arvingar, dessa ska ärva hälften var. C:s del går till efterlevande make. | ||
| + | I detta fall väljer D att avstå från sin del också. Både D och C har alltså rätt till efterarv när B avlider. | ||
| + | Hur stor del? | ||
| + | Samma beräkning som i 4b. | ||
| + | B ärver 400 000 kr (sin del) + 200 000 kr (A:s del med fri förfoganderätt). | ||
| + | 200 000 kr av 600 000 kr är 1/3. | ||
| + | Efterarvets andel är alltså 1/3 av B:s kvarlåtenskap. | ||
| + | |||
| + | När B dör uppgår dennes kvarlåtenskap till 900 000 kr. | ||
| + | Efterarvet ska första fördelas, 1/3 av 900 000 kr är 300 000 kr. Detta ska fördelas på A:s efterarvingar, | ||
| + | C får 150 000 kr | ||
| + | D får 150 000 kr. | ||
| + | |||
| + | Resterande del av B:s kvarlåtenskap ska fördelas på dennes arvingar, som i detta fall är två stycken (det gemensamma barnet C och särkullbarnet E). | ||
| + | Dessa ska ärva hälften var av de resterande 600 000 kr. | ||
| + | C får alltså 150 000 kr (efterarv från A) + 300 000 (hälften av B:s resterande kvarlåtenskap) | ||
| + | E får 300 000 kr (hälften av B:s kvarlåtenskap | ||