arvsraett:oevrigt

Skillnader

Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.

Länk till den här jämförelsesidan

Börjar med Föregående version.
Nästa version.		 Föregående version.
arvsraett:oevrigt [2024/01/18 18:15] – [En rad exempel] andersarvsraett:oevrigt [2024/01/18 18:18] (aktuell) – [4b. Samma som i 4a, men särkullbarn skjuter upp sin del.] anders
Rad 9: Rad 9:
 ====== En rad exempel ====== ====== En rad exempel ======
  
-**1 Äktenskap utan gemensamma barn (efterlevande make ärver)**+==== 1 Äktenskap utan gemensamma barn (efterlevande make ärver)====
  
 A och B är gifta A och B är gifta
Rad 19: Rad 19:
 B får efter arvskifte 600 000 kr B får efter arvskifte 600 000 kr
  
-__**2 Äktenskap med ett gemensamt barn (efterlevande make ärver)**__+====2 Äktenskap med ett gemensamt barn (efterlevande make ärver)====
  
 A och B är gifta, de har ett gemensamt barn C. A och B är gifta, de har ett gemensamt barn C.
Rad 27: Rad 27:
 C är enda arvinge efter A och har rätt till arv, men efterlevande make har rätt att ärva avliden maka och C får vänta på efterarv.  C är enda arvinge efter A och har rätt till arv, men efterlevande make har rätt att ärva avliden maka och C får vänta på efterarv. 
 B får efter arvskifte 600 000 kr (varav 300 000 kr ärvs med fri förfogande rätt – och C har rätt till efterarv efter A). B får efter arvskifte 600 000 kr (varav 300 000 kr ärvs med fri förfogande rätt – och C har rätt till efterarv efter A).
 +
 +====3a Äktenskap med ett gemensamt barn och ett särkullbarn (som väljer att ta ut sitt arv)====
 +
 +A och B är gifta, de har ett gemensamt barn C. A lämnar även efter sig D från ett tidigare äktenskap (särkullbarn)
 +A har gg för 200 000 kr
 +B har gg för 400 000 kr
 +Efter bodelning har A 300 000 kr och B 300 000 kr.
 +A lämnar efter sig två arvingar (C och D). Efterlevande make har rätt att ärva före gemensamma barn men inte före särkullbarn. 
 +A:s kvarlåtenskap är 300 000 kr och bröstarvingar får hälften var:
 +C = 150 000 kr och D = 150 000 kr. 
 +C får inte behålla sin del utan får vänta på efterarv. 
 +D kan välja att ta ut sin del eller att avstå (först tittar vi på om D tar ut sitt arv). 
 +
 +B 300 000 + 150 000 (C:s del som B ärver med fri förfoganderätt)
 +D (särkullbarn) 150 000 (hälften av A:s kvarlåtenskap)
 +
 +====3b Samma som 3a men särkullbarn väljer att avstå från sin del====
 +
 +A och B är gifta, de har ett gemensamt barn C. A lämnar även efter sig D från ett tidigare äktenskap (särkullbarn)
 +A har gg för 200 000 kr
 +B har gg för 400 000 kr
 +Efter bodelning har A 300 000 kr och B 300 000 kr.
 +A lämnar efter sig två arvingar (C och D). Efterlevande make har rätt att ärva före gemensamma barn men inte före särkullbarn. 
 +A:s kvarlåtenskap är 300 000 kr och bröstarvingar får hälften var:
 +C = 150 000 kr och D = 150 000 kr.
 +
 +D väljer nu att avstå från sin del.
 +B 300 000 kr + 150 000 kr (från C) + 150 000 kr (från D)
 +
 +När B dör ska efterarv delas ut och vanligt arv. Efterarvet är den del som kommer från A (som ännu inte delats ut till D och C) arvet är den del som kommer från B (som ska gå till B:s arvingar)
 +
 +Det viktiga här är att förstå hur stor del som kommer från A och hur stor del som kommer från B. D som är särkullbarn har bara rätt att ärva A (men eftersom A:s och B:s tillgångar har ”blandats” måste vi räkna på hur stor del av B:s kvarlåtenskap som kommer från A).
 +
 +När efterarvet delas ut är det alltså A:s ”del” som ska fördelas på A:s arvingar (C och D).
 +I vårt exempel ärver B 600 000 kr, av dessa kommer 300 000 kr från A. Hälften, eller ½ kommer från A och det är denna andel som ska delas ut i efterarv. 
 +
 +När B dör lämna B efter sig kvarlåtenskap till ett värde av 1 000 000 kr. 
 +Första ska efterarv delas ut, alltså ½ av B:s kvarlåtenskap (vi får tänka att det är A:s kvarlåtenskap som nu delas ut i efterhand, alltså efterarv). 
 +
 +½ av 1 000 0000 kr = 500 000 kr (efterarv), resterande 500 000 kr delas ut som arv efter B.
 +Efterarv är alltså A:s kvarlåtenskap som nu delas ut. Efter A fanns det två arvingar D och C. 
 +De ska alltså ha hälften var av efterarvet (500 000 kr)
 +D får 250 000 kr
 +C får 250 000 kr. 
 +Då återstår det 500 000 kr från B. 
 +Detta ska gå till C som är ensam arvinge till B.
 +C får 250 000 kr (efterarv efter A som delas ut när B dör) + 500 000 kr (arv efter B).
 +
 +====4a. Efterlevande make vill jämka bodelning enligt ÄktB 12:2 – särkullbarn tar ut sin del direkt====
 +
 +A och B är gifta, de har ett gemensamt barn C. A lämnar även efter sig D från ett tidigare äktenskap (särkullbarn)
 +A har gg för 200 000 kr
 +B har gg för 400 000 kr
 +
 +B kan nu, innan bodelning, åberopa ÄktB 12:2 som innebär att någon bodelning inte ska göras (detta blir aktuellt när A och B har olika mycket tillgångar och B vill behålla sin del)
 +
 +Utan bodelning blir A:s kvarlåtenskap alltså 200 000 kr. 
 +A har två arvingar, C och D. Dessa ärver hälften var. 
 +D ärver 100 000 kr (om D inte väljer att avstå – se nästa exempel)
 +C ärver 100 000 kr – men eftersom C är A och B:s gemensamma barn ärver B som efterlevande make den delen. 
 +B kommer alltså ha 400 000 kr + 100 000 kr (som B ärver med fri förfoganderätt)
 +D har fått sin arv och är ute ur bilden. 
 +
 +====4b. Samma som i 4a, men särkullbarn skjuter upp sin del.==== 
 +
 +B åberopar ÄktB 12.2 och det sker inte någon bodelning. 
 +
 +A:s kvarlåtenskap är 200 000 kr. 
 +B:s del är 400 000 kr. 
 +
 +A lämnar två arvingar, C och D. 
 +D som särkullbarn väljer att avstå sin del. 
 +B kommer alltså ärva A:s del.
 +B får 400 000 kr + 200 000 kr. 
 +D och C ska alltså ha efterarv när B dör. 
 +Efterarvets del kommer inte att var hälften. A:s del av det B totalt får efter arvskiftet är 200 000 kr av 600 000 kr alltså 1/3.
 +
 +När B dör och lämnar efter sig kvarlåtenskap till ett värde av 900 000 kr, ska först efterarv delas ut. Detta beräknade vi till 1/3. Resterande del är arv som B lämnar efter sig. 
 +
 +1/3 av 900 000 kr är 300 000 kr. Denna del motsvarar det A har lämnat efter sig. A har två arvingar och dessa får dela på 300 000 kr. 
 +C får 150 000 kr i efterarv.
 +D får 150 000 kr i efterarv.
 +Kvar av B:s kvarlåtenskap finns 600 000 kr (900 000 kr – 300 000 kr).
 +B lämnar en arvinge efter sig. 
 +C får alltså 150 000 kr i efterarv efter A + 600 000 i arv efter B.
 +
 +====Alla har särkullbarn.====
 +Utgå från samma scenarion som i 4a och 4b. Men nu har även B ett särkullbarn, E.
 +B väljer att inte bodela enligt ÄktB 12:2
 +A:s kvarlåtenskap är 200 000 kr och A lämnar efter sig två arvingar, dessa ska ärva hälften var. C:s del går till efterlevande make. 
 +I detta fall väljer D att avstå från sin del också. Både D och C har alltså rätt till efterarv när B avlider. 
 +Hur stor del? 
 +Samma beräkning som i 4b. 
 +B ärver 400 000 kr (sin del) + 200 000 kr (A:s del med fri förfoganderätt). 
 +200 000 kr av 600 000 kr är 1/3. 
 +Efterarvets andel är alltså 1/3 av B:s kvarlåtenskap. 
 +
 +När B dör uppgår dennes kvarlåtenskap till 900 000 kr. 
 +Efterarvet ska första fördelas, 1/3 av 900 000 kr är 300 000 kr. Detta ska fördelas på A:s efterarvingar, C och D. 
 +C får 150 000 kr
 +D får 150 000 kr.
 +
 +Resterande del av B:s kvarlåtenskap ska fördelas på dennes arvingar, som i detta fall är två stycken (det gemensamma barnet C och särkullbarnet E). 
 +Dessa ska ärva hälften var av de resterande 600 000 kr.
 +C får alltså 150 000 kr (efterarv från A) + 300 000 (hälften av B:s resterande kvarlåtenskap)
 +E får 300 000 kr (hälften av B:s kvarlåtenskap
 +
  
  • arvsraett/oevrigt.1705601747.txt.gz
  • Senast uppdaterad: 2024/01/18 18:15
  • av anders