Skillnader

Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.

--- arvsraett:oevrigt [2024/01/18 18:13] – skapad anders
+++ arvsraett:oevrigt [2024/01/18 18:18] (aktuell) – [4b. Samma som i 4a, men särkullbarn skjuter upp sin del.] anders
@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-==== Till sist ====
+====== Till sist ======
+[[arvsraett:introduktion|Arvsrätt]] - [[arvsraett:arvsordningen|Arvsordningen]] - [[arvsraett:efterlevandemak|Efterlevande make]] - [[arvsraett:foerskottpaarv|Förskott på arv]] - [[arvsraett:testamente|Testamente]] - [[arvsraett:oevrigt|Till sist]]
+----
+====== En rad exempel ======
+==== 1 Äktenskap utan gemensamma barn (efterlevande make ärver)====
+A och B är gifta
+A har gg för 200 000 kr
+B har gg för 400 000 kr
+Efter bodelning har A 300 000 kr och B 300 000 kr.
+A:s kvarlåtenskap är 300 000 kr
+Om A inte har några arvingar ärver efterlevande make allt.
+B får efter arvskifte 600 000 kr
+====2 Äktenskap med ett gemensamt barn (efterlevande make ärver)====
+A och B är gifta, de har ett gemensamt barn C.
+A har gg för 200 000 kr
+B har gg för 400 000 kr
+Efter bodelning har A 300 000 kr och B 300 000 kr.
+C är enda arvinge efter A och har rätt till arv, men efterlevande make har rätt att ärva avliden maka och C får vänta på efterarv.
+B får efter arvskifte 600 000 kr (varav 300 000 kr ärvs med fri förfogande rätt – och C har rätt till efterarv efter A).
+====3a Äktenskap med ett gemensamt barn och ett särkullbarn (som väljer att ta ut sitt arv)====
+A och B är gifta, de har ett gemensamt barn C. A lämnar även efter sig D från ett tidigare äktenskap (särkullbarn)
+A har gg för 200 000 kr
+B har gg för 400 000 kr
+Efter bodelning har A 300 000 kr och B 300 000 kr.
+A lämnar efter sig två arvingar (C och D). Efterlevande make har rätt att ärva före gemensamma barn men inte före särkullbarn.
+A:s kvarlåtenskap är 300 000 kr och bröstarvingar får hälften var:
+C = 150 000 kr och D = 150 000 kr.
+C får inte behålla sin del utan får vänta på efterarv.
+D kan välja att ta ut sin del eller att avstå (först tittar vi på om D tar ut sitt arv).
+B 300 000 + 150 000 (C:s del som B ärver med fri förfoganderätt)
+D (särkullbarn) 150 000 (hälften av A:s kvarlåtenskap)
+====3b Samma som 3a men särkullbarn väljer att avstå från sin del====
+A och B är gifta, de har ett gemensamt barn C. A lämnar även efter sig D från ett tidigare äktenskap (särkullbarn)
+A har gg för 200 000 kr
+B har gg för 400 000 kr
+Efter bodelning har A 300 000 kr och B 300 000 kr.
+A lämnar efter sig två arvingar (C och D). Efterlevande make har rätt att ärva före gemensamma barn men inte före särkullbarn.
+A:s kvarlåtenskap är 300 000 kr och bröstarvingar får hälften var:
+C = 150 000 kr och D = 150 000 kr.
+D väljer nu att avstå från sin del.
+B 300 000 kr + 150 000 kr (från C) + 150 000 kr (från D)
+När B dör ska efterarv delas ut och vanligt arv. Efterarvet är den del som kommer från A (som ännu inte delats ut till D och C) arvet är den del som kommer från B (som ska gå till B:s arvingar)
+Det viktiga här är att förstå hur stor del som kommer från A och hur stor del som kommer från B. D som är särkullbarn har bara rätt att ärva A (men eftersom A:s och B:s tillgångar har ”blandats” måste vi räkna på hur stor del av B:s kvarlåtenskap som kommer från A).
+När efterarvet delas ut är det alltså A:s ”del” som ska fördelas på A:s arvingar (C och D).
+I vårt exempel ärver B 600 000 kr, av dessa kommer 300 000 kr från A. Hälften, eller ½ kommer från A och det är denna andel som ska delas ut i efterarv.
+När B dör lämna B efter sig kvarlåtenskap till ett värde av 1 000 000 kr.
+Första ska efterarv delas ut, alltså ½ av B:s kvarlåtenskap (vi får tänka att det är A:s kvarlåtenskap som nu delas ut i efterhand, alltså efterarv).
+½ av 1 000 0000 kr = 500 000 kr (efterarv), resterande 500 000 kr delas ut som arv efter B.
+Efterarv är alltså A:s kvarlåtenskap som nu delas ut. Efter A fanns det två arvingar D och C.
+De ska alltså ha hälften var av efterarvet (500 000 kr)
+D får 250 000 kr
+C får 250 000 kr.
+Då återstår det 500 000 kr från B.
+Detta ska gå till C som är ensam arvinge till B.
+C får 250 000 kr (efterarv efter A som delas ut när B dör) + 500 000 kr (arv efter B).
+====4a. Efterlevande make vill jämka bodelning enligt ÄktB 12:2 – särkullbarn tar ut sin del direkt====
+A och B är gifta, de har ett gemensamt barn C. A lämnar även efter sig D från ett tidigare äktenskap (särkullbarn)
+A har gg för 200 000 kr
+B har gg för 400 000 kr
+B kan nu, innan bodelning, åberopa ÄktB 12:2 som innebär att någon bodelning inte ska göras (detta blir aktuellt när A och B har olika mycket tillgångar och B vill behålla sin del)
+Utan bodelning blir A:s kvarlåtenskap alltså 200 000 kr.
+A har två arvingar, C och D. Dessa ärver hälften var.
+D ärver 100 000 kr (om D inte väljer att avstå – se nästa exempel)
+C ärver 100 000 kr – men eftersom C är A och B:s gemensamma barn ärver B som efterlevande make den delen.
+B kommer alltså ha 400 000 kr + 100 000 kr (som B ärver med fri förfoganderätt)
+D har fått sin arv och är ute ur bilden.
+====4b. Samma som i 4a, men särkullbarn skjuter upp sin del.====
+B åberopar ÄktB 12.2 och det sker inte någon bodelning.
+A:s kvarlåtenskap är 200 000 kr.
+B:s del är 400 000 kr.
+A lämnar två arvingar, C och D.
+D som särkullbarn väljer att avstå sin del.
+B kommer alltså ärva A:s del.
+B får 400 000 kr + 200 000 kr.
+D och C ska alltså ha efterarv när B dör.
+Efterarvets del kommer inte att var hälften. A:s del av det B totalt får efter arvskiftet är 200 000 kr av 600 000 kr alltså 1/3.
+När B dör och lämnar efter sig kvarlåtenskap till ett värde av 900 000 kr, ska först efterarv delas ut. Detta beräknade vi till 1/3. Resterande del är arv som B lämnar efter sig.
+/3 av 900 000 kr är 300 000 kr. Denna del motsvarar det A har lämnat efter sig. A har två arvingar och dessa får dela på 300 000 kr.
+C får 150 000 kr i efterarv.
+D får 150 000 kr i efterarv.
+Kvar av B:s kvarlåtenskap finns 600 000 kr (900 000 kr – 300 000 kr).
+B lämnar en arvinge efter sig.
+C får alltså 150 000 kr i efterarv efter A + 600 000 i arv efter B.
+====Alla har särkullbarn.====
+Utgå från samma scenarion som i 4a och 4b. Men nu har även B ett särkullbarn, E.
+B väljer att inte bodela enligt ÄktB 12:2
+A:s kvarlåtenskap är 200 000 kr och A lämnar efter sig två arvingar, dessa ska ärva hälften var. C:s del går till efterlevande make.
+I detta fall väljer D att avstå från sin del också. Både D och C har alltså rätt till efterarv när B avlider.
+Hur stor del?
+Samma beräkning som i 4b.
+B ärver 400 000 kr (sin del) + 200 000 kr (A:s del med fri förfoganderätt).
+000 kr av 600 000 kr är 1/3.
+Efterarvets andel är alltså 1/3 av B:s kvarlåtenskap.
+När B dör uppgår dennes kvarlåtenskap till 900 000 kr.
+Efterarvet ska första fördelas, 1/3 av 900 000 kr är 300 000 kr. Detta ska fördelas på A:s efterarvingar, C och D.
+C får 150 000 kr
+D får 150 000 kr.
+Resterande del av B:s kvarlåtenskap ska fördelas på dennes arvingar, som i detta fall är två stycken (det gemensamma barnet C och särkullbarnet E).
+Dessa ska ärva hälften var av de resterande 600 000 kr.
+C får alltså 150 000 kr (efterarv från A) + 300 000 (hälften av B:s resterande kvarlåtenskap)
+E får 300 000 kr (hälften av B:s kvarlåtenskap